Tema

Hörselforskning gav genljud

När en radiojournalist gjorde kopplingen mellan årets julklapp 2012 – hörlurar – och forskningen vid Örebro universitet och Universitetssjukhusets audiologiska forskningscentrum om ungdomars hörsel blev det en medialt mycket uppmärksammad fråga. Forskarnas bekymmer i det sammanhanget är att inte säga mer än vad forskningen verkligen visat för att inte locka någon att dra förhastade slutsatser.

Kopplingen mellan årets julklapp 2012 – hörlurar – och forskningen vid Örebro universitet och Universitetssjukhusets audiologiska forskningscentrum om ungdomars hörsel blev det en medialt mycket uppmärksammad fråga. Forskarnas bekymmer i det sammanhanget är att inte säga mer än vad forskningen verkligen visat för att inte locka någon att dra förhastade slutsatser. Men forskningen om barn och ungas hörsel och musiklyssning har gett ett intressant material och den första publiceringen kan väntas till sommaren.

Sara Båsjö är doktorand i handikappvetenskap vid Institutionen för Hälsovetenskap och medicin (IHM) och håller nu som bäst på att bearbeta ett stort material om nioåringars hörsel som samlades in för ett par år sedan genom ett samarbete med organisationen Ammot, Artister och musiker mot tinnitus.

– De reste runt i landet och spelade teaterpjäsen Ljudhjältarna på olika skolor. Innan föreställningen gjordes tre olika hörselmätningar på 400 nioåringar fördelade på 21 skolor i storstäder, mellanstora och mindre orter. I enkätform fick barnen frågor om upplevd hörsel, om de upplever tinnitus och om och hur ofta de lyssnade på musik i hörlurar.

Syftet med nioårings-projektet är att få en bild av hur det står till med deras hörande. Det finns inte så mycket material om nio-åringar och det som finns är åldrat.

– Tidigare mättes barnens hörsel när de började skolan, men det gör man inte överallt längre, påpekar Claes Möller, som är professor i Medicinsk Handikappvetenskap vid Örebro Universitet.

Intressanta data
Analysen av materialet, som omfattar en ovanligt stor population, pågår. Preliminära resultat visar att majoriteten av nioåringarna hör normalt. Tidigare studier har inte visat att tinnitus är vanligt och de preliminära resultaten nu tyder på ännu lägre värden.

– Vi har intressanta data som, bland annat att tre procent av nioåringarna säger att de upplevt tinnitus och det är lite lägre än vad tidigare studier visat, säger Sara Båsjö, som skriver på den första artikeln med resultaten från undersökningen bland nioåringarna som underlag och hoppas bli klar med den till sommaren.

Av nioåringarna har hälften svarat att de lyssnar på musik i hörlurar men tiden de lyssnar varierar kraftigt.

– Men trots att materialet bara är två år gammalt, finns det risk för att det redan är föråldrat, det har hänt mycket de senaste åren. I dag har så gott som alla nioåringar mobiltelefoner och därmed större möjligheter att lyssna på musik. Det kan bli en spännande uppgift i framtiden att se om det blivit någon förändring.

Parallellt med nioåringarna har en grupp 16-åringar i gymnasiets andra årskurs undersökts.

– Där gjorde vi en ännu mer noggrann undersökning med hörselmätningar, vi mätte hur högt de spelade och en mängd andra frågor, berättar Claes Möller. Totalt finns 300 ungdomar i den undersökta gruppen och 35 av dem gick på riksgymnasiet för döva och hörselskadade.

Unikt material
Den hörselskadade gruppen har gett ett helt unikt material, det finns ingen tdigare mätning av hur de lyssnar på musik.

– Har man redan en hörselskada är man naturligtvis extra utsatt. De har redan förlorat en del av sina hårceller och eftersom de hör sämre redan från början kanske de spelar musiken ännu högre än hörande ungdomar och riskerar därmed sin återstående hörsel.

Det man vill undersöka med den här forskningen är vilket lyssnande som kan innebära risker. Tidigare var det industribullret som orsakade de flesta hörselskadorna. Det går nu att bemästra i stor utsträckning med arbetsmiljölagstiftning och hörselkåpor, skydd som nu verkligen används i bullriga miljöer.

Men musiklyssnandet hör till fritiden och där går det inte att lagstifta på samma sätt som för arbetslivet, där handlar det i stället om rekommendationer.

Musikindustrin
– Musikindustrin är rent av motståndare till lagstiftning. Många artister har också med sig egen ljudutrustning, som en del av sin show och som används även om det finns annan och kontrollerbar utrustning på plats, säger Claes Möller. Ibland funderar jag över människans klokhet. Musiker använder hörselskydd, ljudtekniker använder hörselskydd och publiken har hörselskydd!

– Vi vill nu undersöka om vi har en generation där många kommer att få nedsatt hörsel på grund av allt för intensivt och högt musiklyssnande. De rekommendationer som ges utgår från personer med en genomsnittlig hörsel, men vi vet också att det varierar mycket hur känsliga vi är för buller. Det borde vara en försiktighetsregel som ska gälla.
Det man redan vet är att hörseln påverkas av hur starkt och hur länge man spelar. Nu undersöker man också vilka skillnader det är mellan hörlurar och insticksproppar. Analysen pågår och en rapport om 16-åringarnas musiklyssnande kan väntas mot slutet av året.

– Vi har sett att det är stora variationer, men volymen är ibland oroväckande och lyssningstiden lång.

Handikappvetenskap hör till dem som fick del av Universitetets 150-miljonerssatsning under tre år på de mest framgångsrika forskningsmiljöerna, pengar som delvis används till den här forskningen på Audiologsikt Forskningscentrum vid USÖ. Det har bland annat gjort det möjligt att anställa Sara Båsjö som doktorand.

Hörselforskning gav genljud

 lästid ~ 4 min