D-vitaminbrist hos barn trots riktig kost
Förskolebarn i norra Sverige har för låga nivåer av D-vitamin redan i slutet av sommaren och värdena sjunker under vintern. Även om kosten följer rekommendationerna räcker inte solljuset till, visar forskare vid Umeå universitet i en nyligen publicerad rapport.
Studien omfattar 90 förskolebarn, som undersöktes i slutet av sommaren och det visade sig att nästan en fjärdedel (totalt 24 %; 8 % hos barn med ljus hy och mer än 40 % hos barn med mörkare hudtyp) hade D-vitaminnivåer under definitionen för brist. Situationen förvärrades under hösten och vid uppföljningen i januari-mars hade mer än 25 % av de ljusa och 50 % av de mörka barnen bristnivåer. Mindre än var tionde barn i studien nådde upp till optimala nivåer av D-vitamin.
– Barnens intag av D-vitamin från maten följde näringsrekommendationerna, men de verkar inte vara räcka till för barn i norra Sverige där solen inte kan bidra med tillräckliga mängder, kommenterar dietisten och forskaren Inger Öhlund (bilden) som är huvudförfattare till studien.
Solen är den viktigaste källan genom att solljuset omvandlar ett ämne i huden till D-vitamin, men i områden med lite sol måste intaget komma från maten. Forskargruppen har nu startat ett försök där barn i både Umeå och Malmö får en speciell mjölk med extra mycket D-vitamin. Barnen dricker mjölken en gång per dag i tre månader under vintern och forskarna mäter D-vitaminnivåerna både före och efter perioden. Målet är att få fram hur mycket D-vitamin i kosten som barn i Sverige behöver för att förebygga D-vitaminbrist.
Samtidigt undersöks också samband mellan D-vitamin och olika markörer för hälsa. D-vitamin är ett ämne som fått stor uppmärksamhet de senaste åren och har pekats ut som en viktig faktor för folkhälsan vid sidan av dess tidigare väl kända betydelse för tänder och ben. Förra året pekades vitaminet ut som ”årets vitamin”.
Rapporten är publicerad i tidskriften Journal of Pediatric Gastroenterology & Nutrition. Medförfattare är docent Sven-Arne Silfverdal, professor Olle Hernell och docent Torbjörn Lind, samt vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, Umeå universitet.
