Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

21 januari 2013

Vad gör signalämnena i hälsenan?

De nyfunna ämnen som hälsenan kan producera är troligen främst kopplade till den celldöd och celltillväxt som ses vid långvarig smärta i senan, så kallad tendinos, skriver Johan Bagge i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 25 januari.

Huvudresultatet i avhandlingen är att cellerna i hälsenor, både normala och senor med tendinos, innehåller neurotrofinerna BDNF och NGF och cytokinen TNF-alfa samt deras receptorer. Det har konstaterats med hjälp av mikroskop och markerande ämnen för visualisering, dels på proteinnivå, dels på budbärar-RNA-nivå, det vill säga den kod som styr vilka protein som en cell ska kunna tillverka. Sammantaget talar fynden för att sencellerna själva kan producera de neurotrofiner och TNF-alfa.

En av receptorerna till TNF-alfa — TNFRI — uppvisade högre nivåer i tendinossenor än i friska senor, vilket kan förklara varför sencellerna i de förstnämnda oftare är utsatta för självdöd. Intressant nog påträffades ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och nivåerna av receptorn TNFRI i blodet hos patienter med tendinos. Sambandet kan beskrivas som att personer med tendinos som var mycket fysiskt aktiva hade allmänt sett högre nivåer av denna receptor.

Det är tidigare väl känt att neurotrofinerna är oumbärliga för människans nervsystem och att ämnen i tumörnekrosfaktorfamiljen (TNF) kan döda tumörceller. Båda dessa grupper av substanser har visats ha viktiga funktioner vid flera allvarliga sjukdomar. De är också involverade vid inflammation och vävnadsomvandling och de kan framkalla smärta. Substanserna kan dessutom förändra cellers ämnesomsättning, något som kan avgöra om en viss cell ska dö eller leva vidare.

Ett tillstånd som hälsenan kan angripas av är hälsenetendinopati, vilket innebär smärtor i en eller båda hälsenorna, speciellt vid belastning vid gång eller löpning. Ofta blir besvären långvariga, hos en del patienter till och med livslånga. Om det dessutom finns förändringar i senvävnaden kallar man tillståndet tendinos. Ingen inflammation ses vid detta tillstånd, men cellerna ändrar form och ökar i antal eller drabbas av onormal celldöd, något som i värsta fall kan leda till att senan går av. Förutom ökningen av antalet senceller ses vid tendinos även en tillväxt av blodkärl och i viss mån nerver.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-63660

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera