Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

21 januari 2013

Unikt experiment om havsförsurning

Tjugo meter höga provrörsliknande plastsäckar ska med början den 24 januari sättas ut i Gullmarsfjorden för att studera försurningens effekter på havet. Experimentet är en del i ett världsomspännande forskningsprojekt.

En sextio man stor internationell forskargrupp kommer i fem månader att ha sin bas vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper i Kristineberg utanför Lysekil. I experimentet medverkar även forskare från Göteborgs universitet.

Det är det största och längsta experimentet av klimatförändringarnas påverkan på de marina ekosystemen som hittills gjorts.

Jättelik internationell forskningssatsning
Från forskningsfartyget Alkor och med dykarhjälp kommer tio jättelika plastbehållare (mesokosmer) att sättas ut i fjorden. I varje plastbehållare innesluts 55 000 liter havsvatten tillsammans med organismer från Gullmarns vintervatten.

I hälften av behållarna tillsätts olika halter koldioxid för att se hur marina växter och djurplanktonen påverkas vid olika surhetsgrader. Forskarna följer planktonen under många generationer och mäter vattnets kemi varje dag. De tillsätter också larver av sill och torsk, för att se hur de utvecklas i det inneslutna havsvattnet.

Omfattande projekt
Experimentet i Gullmarn pågår från januari till juni 2013, och projektet leds av den tyske toppforskaren Ulf Riebesell.

Tidigare har liknande studier utförts i mindre skala i polarmiljö, utanför Hawaii och utanför finska och norska kusterna. Men aldrig har så stora mesokosmer använts och under så lång tid.

Se film om mesokosmos här: http://www.geomar.de/en/discover/films/ocean-acidificationan-ecosystem-facing-dissolution/

Projektet BIOACID (Biological Impacts of Ocean ACIDification) koordineras av Ulf Riebesell, professor i biologisk oceanografi vid GEOMAR Helmholtz Centre for Ocean Research i Kiel, Tyskland. De ca 60 deltagande forskarna i BIOACID Gullmarn kommer från Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Sverige och Finland.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera