Tema

Stora skillnader i hjärtvården vid akutsjukhus

Väntetiden på en kranskärlsröntgen för patienter med akuta hjärtsymtom kan skilja 50 timmar beroende på till vilket sjukhus i Göteborg du kommer. Är du kvinna får du dessutom vänta längre. Det visar en studie på 5 200 hjärtpatienter i Göteborgsregionen.

Akut hjärtinfarkt har länge varit den enskilt vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige. Chansen att överleva är beroende av möjligheten att få ett snabbt och effektivt omhändertagande.

Men förutsättningarna för att snabbt få rätt vård varierar stort beroende på vem du är, vilket kön du har och var du bor. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.  

Annica Ravn-Fischer, doktorand vid Sahlgrenska akademin och hjärtläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har i sin avhandling studerat 5 200 patienter med misstänkt hjärtinfarkt.

Studierna visar att kvinnor som söker med hjärtsymtom, till exempel bröstsmärtor, mer sällan än män blir inlagda på en hjärtintensivavdelning. Kvinnor får även vänta längre än män både på att bli undersökta med kranskärlsröntgen, på att få blodproppsförebyggande medicin samt på att få en vårdplats.

– Förmodligen nedprioriteras kvinnorna eftersom hjärtinfarkt är mer ovanligt hos kvinnor än hos män. Men enligt vår mening är det viktigt att även kvinnor får en snabb första bedömning, och att man initialt är lika aggressiv med utredning och behandling som för männen, säger Annica Ravn-Fischer.

Hur snabb och effektiv vården är skiljer sig också mellan de tre akutmottagningarna inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. På akutmottagningarna på Sahlgrenska sjukhuset och Mölndals sjukhus blir 50 respektive 51 procent av alla som söker med bröstsmärtor inlagda, av dessa får 20 respektive 21 procent diagnosen hjärtinfarkt.

Av de som söker sig till akutmottagningen på Östra sjukhuset med samma symtom läggs 63 procent in – medan bara 8 procent får diagnosen hjärtinfarkt.

– Det är en låg träffsäkerhet, och orsakerna bör studeras djupare. Men att fler skrivs in kan bero på språkliga kommunikationssvårigheter, där tolkbehovet har visat sig vara större på Östra. Språksvårigheter kan också vara en orsak till att man tar det säkra före det osäkra och lägger in patienten. När det gäller diagnoserna kan skillnaden bero på att patienter på Östra i större utsträckning får diagnosen hjärtsvikt, säger Annica Ravn-Fischer.

Enligt internationella riktlinjer ska en högriskpatient med akut koronart syndrom (hjärtinfarkt plus instabil kärlkramp) kranskärlröntgas inom 24 timmar. Enligt avhandlingen når Sahlgrenska detta mål för många patienter oavsett risknivå, medan den genomsnittliga väntetiden på Östra sjukhuset är 50 timmar, och på Mölndals sjukhus 70 timmar.

–Även om patientunderlaget ser olika ut på de olika sjukhusen är skillnaden anmärkningsvärd. Men det pågår åtgärder för att bättre kunna prioritera patienter inför kranskärlsröntgen oavsett vilket sjukhus patienten ligger på. Sedan årsskiftet har vi infört ett nytt verktyg som bättre kan värdera vilka patienter som har störst risk att avlida. I vårt material har vi dock inte sett någon skillnad i risk att dö mellan sjukhusen, säger Annica Ravn-Fischer.

Avhandlingen visar också att vårdinsatsen skiljer sig för personer med olika etnicitet: icke-svensktalande patienter verkar få vänta längre än svensktalande innan de får röntgen och får komma till en vårdavdelning.

– Fördröjningen kan bero på kommunikationssvårigheter, något som skulle kunna åtgärdas om man i högre grad utnyttjande en tolk. Antalet icke-svensktalande patienter är dock ganska litet och även detta är något vi får titta vidare på, säger Annica Ravn-Fischer.

Annica Ravn-Fischers förhoppning är att avhandlingens resultat ska leda till förbättringar i det tidiga omhändertagandet av patienter med hotande hjärtinfarkter – och inte bara i Göteborg:

–Förhoppningsvis kan även akutverksamheter utanför Göteborg lära av våra erfarenheter, så att vi kan skapa en bättre fungerande hjärtsjukvård som är jämlik och rättvis oavsett ålder, kön, etnicitet eller geografisk tillhörighet.

Per Karlsson är områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset:  

– Vi är medvetna om de skillnader i hjärtsjukvården som framkommit i avhandlingen. Vi har ett internmedicinforum inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset med representanter från de berörda verksamheterna som har som mål att skapa en mer jämlik vård,  vad gäller kön och etnicitet men också mellan de olika sjukhustomterna, säger han.

Avhandlingen: ”Optimizing the early treatment of a threatening myocardial infarction” försvaras vid disputation fredagen den 1 februari.

Stora skillnader i hjärtvården vid akutsjukhus

 lästid ~ 3 min