Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 januari 2013

Ökad biltrafik eller förstört kulturlandskap?

Den nya föreslagna kollektivtrafikförbindelsen mellan Vallentuna och Arlanda är mycket kontroversiell. Den innebär intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer samtidigt som den skulle innebära en långsiktig lösning för det transportbehov som finns i Stockholms nordostsektor. Studenter vid Stockholms universitet har granskat miljöeffekterna av kollektivtrafikförbindelsen.

Den nya föreslagna kollektivtrafikförbindelsen mellan Vallentuna och Arlanda är mycket kontroversiell. Den innebär intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer samtidigt som den skulle innebära en långsiktig lösning för det transportbehov som finns i Stockholms nordostsektor. Studenter vid Stockholms universitet har granskat miljöeffekterna av kollektivtrafikförbindelsen inom ramen för kursen ”miljökonsekvensbeskrivning”.

Förbindelsen kan bidra med tillväxt och attraktivitet samt fungera som en viktig knytpunkt för såväl Arlanda som Stockholms län men samtidigt kan flera intressekonflikter identifieras. Förbindelsen kommer utöver att ta mycket mark i anspråk även kraftigt påverka kulturmiljön och den biologiska mångfalden.

– Det är angeläget att förbättra kommunikationerna mellan Stockholms nordostsektor och Arlanda. En utbyggnad kan dock medföra stora ingrepp i det känsliga kulturlandskapet Markim-Orkesta. Ett område som till och med föreslagits som världsarvsområde. Innan beslut fattas om projektets utveckling är det viktigt att de långsiktiga konsekvenserna av en utbyggnad analyseras noggrant, säger Bo Eknert, kursansvarig lärare.

I dagsläget finns ingen miljökonsekvensbeskrivning vilket försvårar debatten. En första miljökonsekvensbeskrivning av förslaget på ny kollektivtrafikförbindelse mellan Vallentuna och Arlanda har nu tagits fram av ett femtiotal studenter från Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.

– Förhoppningen är att rapporten ska bidra till en fördjupad, konstruktiv och kritisk diskussion som kan berika beredningen av planärendet. Bland annat mot bakgrund av att Stockholms Lokaltrafik ska ta fram en officiell miljökonsekvensbeskrivning, säger Bo Eknert. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att objektivt belysa och lyfta fram olika konsekvenser och effekter som kan uppstå samt väga dem mot varandra. Jag tycker att studenterna gjort ett gediget arbete med att granska för- och nackdelar med de olika alternativen.

– Den sammantagna bedömningen av effekterna är att inget av de alternativ som studerats kan betraktas som miljömässigt hållbara.

– Nollalternativet, om inget av de föreslagna alternativen genomförs, är att föredra på kort sikt jämfört med en utbyggnad av Roslagsbanan eller en ökad busstrafik. På längre sikt kommer det dock att generera ökad trafik vilket inte är förenligt med hållbar utveckling.

– En ökad busstrafik mellan Täby, via Vallentuna och Upplands Väsby, till Arlanda med delvis ny vägsträckning är det alternativ som kortsiktigt skulle innebära minst intrång och störningar i landskapet på lokal nivå. Det finns dock osäkerheter om förbindelsens fördelar kan väga upp den trafikökning som vägsträckningen skulle innebära.

– En förlängning av Roslagsbanan skulle minska transporternas klimatpåverkan och därmed bidra till en hållbar utveckling. Däremot är påverkan på landskapets kultur- och naturvärden stor.

– Speciellt kultur-, men även naturvärden, står i motsättning till kollektivtrafiken. Det blir därmed en värderingsfråga av vilka värden som har störst betydelse för ett hållbart samhälle.

Presentation av rapporten
Resultatet av miljökonsekvensbeskrivningen kommer att presenteras i Vallentunas nya kulturhus den 18 januari klockan 10. Alla är varmt välkomna, dock finns det endast 190 sittplatser så det är först till kvarn som gäller.

Twitter: Stockholms-studenter@mkbstudenter
Facebook: Arlandaförbindelse-MKB
E-post:su.miljokonsekvens@gmail.com“> su.miljokonsekvens@gmail.com

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera