Svensk demokrati håller hög kvalitet

I avhandlingen definieras demokratikvalitet som nivån av legitimitet i ett demokratiskt system med hänsyn till demokratiska normer som politiskt deltagande, politisk konkurrens, politisk jämlikhet, och rättsstatens principer. Demokratikvaliteten mäts med totalt fem olika indikatorer: valdeltagande, partipolitisk konkurrens, kvinnors representation i parlamenten, kvinnors representation i regeringar och korruptionsnivå.

– Resultaten visar att demokratikvaliteten varierar mellan olika demokratiska länder. Exempelvis har ett antal länder ett valdeltagande vid parlamentsval på över 90 procent, medan valdeltagandet i andra länder är mindre än 50 procent. Vissa länder har en kvinnlig representation i nationella parlament på mer än 40 procent, medan andra demokratiska länder saknar kvinnlig representation i nationella parlament, säger John Högström, doktorand i statsvetenskap.

Resultaten visar att det även finns en stor variation mellan geografiska regioner i världen när det gäller nivån av demokratikvalitet. Exempelvis har Norden en mycket hög nivå av demokratikvalitet, medan regioner som Asien och Östeuropa har en låg nivå.

Variationen inom demokratikvaliteten bland världens demokratiska länder kan främst förklaras med kulturella faktorer, som geografisk tillhörighet, befolkningens religiösa tillhörighet, och politiskt institutionella faktorer som form av verkställande makt och typ av valsystem. Men även historiska faktorer som erfarenhet av demokratiskt styre, socioekonomiska faktorer som BNP per capita, andelen läskunniga i befolkningen, fysiska faktorer som befolkningsstorlek och area påverkar demokratikvalitetens nivå.

– En viktig slutsats i avhandlingen är att ett sätt att öka nivån på demokratins kvalitet är att välja politiska institutioner som parlamentarism som form av den verkställande makten och ett proportionellt valsystem. I klartext betyder det att demokratiska länder som strävar efter en hög nivå av demokratikvalitet i första hand bör undvika att använda majoritetsvalsystem, och presidentiella eller semipresidentiella former av den verkställande makten, säger John Högström.