Artikel från Uppsala universitet
27 december 2012

Fredsforskare oroade: allt färre fredsavtal

Under de senaste åren har det blivit allt ovanligare med fredsavtal i väpnade konflikter samtidigt som antalet konflikter ökat. Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2011. Det ses av forskarna om klart oroande.

Under det kalla kriget var det ovanligt att väpnade konflikter löstes genom förhandlingar och fredsavtal. Många konflikter tilläts pågå i årtionden, med hjälp av externa aktörer som utifrån det kalla krigets logik stödde den ena eller andra parten. Data från UCDP visar att det i medeltal endast slöts ett par avtal per år mellan 1975 och 1989. Detta ändrades dramatiskt efter Berlinmurens fall.

– Bara 1991 slöts 19 fredsavtal, vilket är mer än under hela perioden 1975-1988, säger Stina Högbladh, en av projektledarna inom UCDP.  

Denna positiva utveckling höll i sig under hela 1990-talet och en bra bit in på 00-talet. Utdragna och blodiga krig som de i Mocambique, Guatemala och Liberia avslutades genom förhandlingar och resulterande avtal.  Daytonavtalet stoppade kriget i Bosnien 1995 och konflikten i Nordirland såg ett slut i Belfastavtalet 1998. Det senaste större avtalet är det i Sudan 2005.

Sedan 2008 har dock forskarna registrerat ett tydligt trendbrott.
– Under de senaste fyra åren har vi sett en tillbakagång till samma låga nivåer av fredsavtal som vi såg på 1970-talet. Samtidigt har antalet konflikter ökat. Vi har nu 37 väpnade konflikter.  Tanken att krig kan avslutas på ett stadigvarande sätt genom förhandlingar har fått vika för förhoppningar om att i stället segra. Segrar är emellertid ovanliga, kostsamma i människoliv och ger inte alltid den stabilitet man hoppats på. Detta är en stor utmaning för det internationella samfundet, säger professor Peter Wallensteen, ledare för programmet.

Utvecklingen i FN:s säkerhetsråd när det gäller Syrien illustrerar svårigheten för internationella aktörer att initiera fredsprocesser, trots en ofta uttalad vilja att arbeta för fred. När många olika intressen står mot varandra minskar chansen att nå en fredlig lösning på de väpnade konflikter vi ser i världen idag.

– Att många aktiva rebellgrupper dessutom är terrorlistade gör förhandlingar politiskt svåra, vilket förstärker oron för att den negativa trenden i antal fredsavtal kommer att fortsätta, säger Therese Pettersson, även hon projektledare inom programmet.

Läs hela rapporten

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera