Var tredje bakterie bakom svinkoppor är resistent mot fusidin

En avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har studerat förekomsten av en särskild hudbakterie, Staphylococcus aureus, vid flera vanliga hudsjukdomar, bland dem svinkoppor.

Studierna visar att omkring 30 procent av bakterierna som orsakar svinkoppor har blivit resistenta mot antibiotikakrämen fusidin, som varit det vanligaste behandlingsalternativet.

För att inte ytterligare öka resistensen menar doktoranden Mikael Alsterholm att antibiotikakräm med fusidin inte bör användas mot svinkoppor.

– I lindriga fall kan upprepad noggrann rengöring med avlägsnande av skorpor och bakterier hjälpa men ofta behövs annan behandling. Rekommendationen är då att antibiotikakräm som inte innehåller fusidin används, säger Mikael Alsterholm, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Läkemedelsverket har avrått från behandling med fusidin, men användningen är fortfarande utbredd vilket kan leda till ökad förekomst av resistenta stafylokocker.

– I förlängningen finns risken att fusidinkräm blir verkningslöst mot de stafylokocker som finns i samhället. Detta vore mycket olyckligt eftersom fusidin i tablettform används för att behandla svåra infektioner med andra typer av resistenta stafylokocker, till exempel MRSA-bakterien, säger Mikael Alsterholm.

I avhandlingen ingår också en studie som visar att patienter med svårt eksem har ett större antal stafylokocker på huden än andra eksempatienter. De bär också oftare stafylokocker på frisk hud, i näsan och svalget.

– Vi vet inte i vilken utsträckning det här påverkar eksemsjukdomens uppkomst eller graden av eksem, men resultaten visar att behandling mot stafylokocker kan vara ett sätt att behandla de som är svårast drabbade, säger Mikael Alsterholm.

Avhandlingen Studies on colonization and infection with Staphylococcus aureus and other microbes in skin disease försvaras vid en disputation den 14 december.