Visualisering av data ger kritiska kompetenser
Att förhålla sig källkritisk mot en text är något de flesta lär sig. Men hur är det med bilder och visualiseringar av data? Veronica Johansson har forskat om visualiseringsverktyg som informationsresurser och argumenterar för en mer nyanserad bild av verktygen som något som stödjer formulerandet av frågor och leder till fortsatt informationssökning. Den 14/12 disputerar hon vid Högskolan i Borås.
Att förhålla sig källkritisk mot en text är något de flesta lär sig. Som informationskälla kan en text vara partisk, vinklad och ha dolda intentioner. Men hur är det med bilder och visualiseringar av data? Veronica Johansson har forskat om visualiseringsverktyg som informationsresurser och argumenterar för en mer nyanserad bild av verktygen som något som stödjer formulerandet av frågor och leder till fortsatt informationssökning. Den 14 december disputerar hon vid Högskolan i Borås.
Genom två fallstudier har Veronica Johansson vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan [Ref 1] vid Högskolan i Borås studerat ett geografiskt och ett tidsbaserat visualiseringsverktyg. Hon har i första studien intervjuat och observerat personer i anslutning till Trafikkontoret i Göteborgs stad som använder sig av det geografiska informationssystemet MapInfo för att analysera data om trafikolyckor.
Fall nummer två kretsar kring den Stockholmsbaserade stiftelsen Gapminder och deras eget visualiseringssystem Trendalyzer som visar förändringar i data över tid genom rörliga, animerade, visualiseringar. Trendalyzer används här för att visa utvecklingen av hälsa, livslängd och välstånd för jordens befolkning.
Tyngdpunkten i Veronica Johanssons studie har legat på hur användarna själva tolkar och skapar mening när de använder systemen. Det är vanligt i både vetenskapliga och vardagliga sammanhang att missta data som ”sanningar” och bilder som ”objektiva”. Men undersökningen visar att användarna även förhåller sig kritiska till verktygen.
– Mina resultat beskriver att de här användarna ger uttryck för flera olika slags kritiska kompetenser när de genom visualiseringsverktygen analyserar och använder data. Jag har upptäckt att man inte måste använda visualiseringarna till att hitta svar utan att de ofta används för att istället ställa frågor. Det är tvärtemot hur man idag framställer visualisering – som ett svar på frågor.
Veronica Johansson menar i sin avhandling att man borde framhålla styrkorna i de här verktygen och öppna upp för att använda dem på nya sätt, som startpunkt för vidare informationssökning snarare än som slutpunkt för detsamma.
– Dessutom är det så att till skillnad från en skriven rapport, som ofta döljer eller utesluter den fullständiga datauppsättningen, har visualiseringsverktygen kvar detta. Man kan alltså gå in och titta på underliggande data, vilket är en styrka utifrån ett intresse för kritiska kompetenser.
FAKTA & KONTAKT
Veronica Johanssons avhandling, “A Time and Place for Everything? Social Visualisation Tools and Critical Literacies”, är delvis finansierad av KK-stiftelsen som en del i LearnIT – en storsatsning för upprättandet av plattformar för forskning om lärande och IT.
Avhandling: “A Time and Place for Everything? Social Visualisation Tools and Critical Literacies”
Tid: Fredag 14 december kl. 13.00
Plats: Sal C203, Högskolan i Borås
Läs avhandlingen som pdf
För mer information
Veronica Johansson, Tfn: 033-435 59 68,Mobil: 0703-344 538, E-post: Veronica.Johansson@hb.se