Mediernas roll i klimatfrågan
En ny undersökning visar att svenskar inte längre tvivlar på klimatförändringen men att vi ändå inte blir engagerade. Det skriver Örebroforskarna Ulrika Olausson och Peter Berglez i tidskriften Capitalism Nature Socialism.
– Det var som om luften gick ur medierna efter klimatmötet i Köpenhamn 2009. Efter det har rapporteringen kring klimatfrågan minskat drastiskt i alla delar av världen, säger Ulrika Olausson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, som är en av forskarna som har kartlagt hur olika länders medier har förhållit sig till klimatfrågan.
– Tidigare fanns det en övertygelse om att den dagen alla är överens om att det sker förändringar i klimatet kommer vi kunna lösa problemet. Men så har det inte blivit, säger Peter Berglez, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.
Allas fel och allas plikt
Forskarnas resultat visar att det i delar av världen nu är konsensus. Majoriteten tror att klimatförändringarna är människoskapade och deltagarna i en ny studie hänvisar till vetenskapliga rön och sunt förnuft men också till personliga erfarenheter. Det är med nostalgi och nedslagenhet många konstaterar att växter eller djurarter har försvunnit.
– Trots att många är ledsna över att framtida generationer kanske aldrig kommer kunna se en isbjörn, blir de flesta inte känslomässigt engagerade. Många anser dock att det är allas fel och då också allas plikt att hjälpa till genom att göra små saker i vardagen – återvinna, minska konsumtionen och handla rätt, säger Peter Berglez.
Mediernas rapportering har bidragit till att det inte längre är en konflikt kring klimatförändringarnas orsaker utan konsensus men nu anser Örebroforskarna att det är dags att gå vidare. På konferensen kommer de främsta internationella forskarna inom fältet diskutera mediernas och medieforskningens möjligheter till utveckling.
En komplicerad fråga
– Jag tror inte vi ska låsa oss fast vid hur en komplicerad fråga som klimatfrågan ska anpassas till medierna logik utan vända på det. Hur kan medierna anpassa sig till klimatfrågan? Till exempel skapades medierna en gång i tiden med nationen i fokus men det nationella fokuset måste i fortsättningen kombineras med en global utgångspunkt. Dessutom hanterar medierna i dagsläget endast symptomen och adresserar sällan grundläggande orsaker, säger Peter Berglez.
– Annars finns det en risk att vi vänjer oss vid hotet och rädslan och att detta leder till klimatförnekelse eller apati. Det finns tecken på att det redan håller på att hända, säger Ulrika Olausson.