Hur trovärdiga är nyheterna?
Idag är vi som mediekonsumenter med och kommenterar och producerar nyheter. Med den digitala tekniken har en ny norm för journalistiken vuxit fram. Insyn, medverkan och påverkan leder till en ökad trovärdighet – tror i alla fall medieforskare och journalister. Men är det myt eller sanning?
Hur det egentligen förhåller sig ska medieforskaren Michael Karlsson vid Karlstads universitet ta reda på i projektet ”Transparens och journalistisk trovärdighet”.
Forskningsprojektet beviljades nyligen 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet och kommer att bedrivas under tre år med start 1 januari 2013. Målet är att ge svar på i vilken utsträckning och på vilket sätt transparens, insyn, är en norm som bygger trovärdighet i nyhetsjournalistiken från publikens perspektiv. Det är forskning som idag saknas.
-Vi vet idag inte om det verkligen finns ett samband mellan nyhetskonsumenternas ökade insyn i journalistiken och en större trovärdighet. Det finns lika mycket som pekar åt olika håll. Vi vill få en detaljerad och vetenskapligt säkerställd bild av hur det faktiskt fungerar och hur journalistikens roll i demokratin påverkas på sikt, säger Michael Karlsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.
Experiment med webbsidor
Tillsammans med kollegorna Christer Clerwall, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap i Karlstad samt Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, ska han i tre delprojekt ta reda på hur vi som mediekonsumenter reagerar på olika metoder på nyhetssajterna. Fokus kommer att ligga på det skrivna ordet.
Den första studien rör den faktiska effekten olika tekniker har på trovärdigheten. Vad man tror sig ha för attityder och beteende och hur man faktiskt gör i praktiken kan skilja sig åt en hel del. Här kommer forskarna att använda olika konstruerade webbsidor som presenterar nyheter på olika sätt, till exempel med och utan rättelser samt med och utan kommentarsfält.
I den andra studien ställer forskarna frågan: Vilka attityder har nyhetskonsumenterna till olika tekniker för insyn och medverkan? Här kommer forskarna gå ut med en rikstäckande enkät hem i brevlådan till ett representativt urval av Sveriges befolkning.
Den tredje och sista studien är fokusgrupper för att ta reda på varför nyhetskonsumenter värderar olika transparenstekniker på det sätt de gör och hur starka attityderna är.
-Projektet har även betydelse för demokrati och politisk kommunikation, eftersom en trovärdig nyhetsrapportering har ett tydligt samband med i vilken grad medborgare är informerade om aktuella händelser och politik. Dessutom kan resultatet ge viktig information till medierna om hur en trovärdig journalistik kan utformas, menar Michael Karlsson.
