22 november 2012

Klimatförändringar: Att tro på och uppleva resulterar i anpassning

Att kommunicera klimatförändringar och anpassning av europeiskt skogsbruk till klimatförändringarna är en utmaning. Förmågan till anpassning har hittills förståtts som hur träden och skogsekosystemen kan anpassa sig till klimatförändringarna och vilka socio-ekonomiska faktorer som styr hur vi anpassar vårt brukande av skogen.

I en ny studie, ledd av Kristina Blennow från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), visas det för första gången på betydelsen av två personliga faktorer; när skogsägare tror på och har upplevt effekter av klimatförändringarna är det mera sannolikt att de har vidtagit anpassningsåtgärder. Dessa två faktorer förklarar och förutsäger nästan helt skogsägares anpassning till klimatförändringarna. Artikeln publicerades på nätet i tidskriften PLOS ONE den 21 november 2012.

Att känna till vad som får människor att vidta anpassningsåtgärder är av avgörande betydelse när vi kommunicerar klimatförändringspolicy. Eftersom klimat definieras i termer av väder i medeltal har det påståtts att klimatförändringarna inte uppfattas som en stor risk eftersom de inte kan upplevas direkt. Ett internationellt forskarteam från Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds universitet, Lissabons tekniska universitet (Portugal), Schweiziska federala forskningsinstitutet WSL och Universitetet i Freiburg (Tyskland) visar med hjälp av svar på en enkät från 845 privata skogsägare verksamma i olika delar av Europa att en stor del av respondenterna starkt tror att de direkt har upplevt klimatförändringarna.  För första gången visar forskarna dessutom att hur starkt skogsägarna tror på och har upplevt lokala effekter av klimatförändringarna nästan helt förklarar och förutsäger om de anpassat sitt brukande av skogen till klimatförändringarna.

Resultaten baseras alltså på en enkätundersökning bland privata skogsägare i Sverige, Tyskland och Portugal. Länderna representerar en nord-sydlig gradient genom Europa och omfattar vitt skilda bio-klimatiska förhållanden liksom skilda ekonomisk-sociala-politiska strukturer. Utöver socio-demografiska data (kön, ålder, storlek på skogsmarksinnehavet etc.) baseras studien på svaren från tre huvudfrågor: hur starkt skogsägare tror att klimatförändringarna kommer att påverka deras skog, hur starkt tror de att de har upplevt lokala effekter av klimatförändringarna och om de har vidtagit åtgärder för att anpassa sitt brukande av skogen till klimatförändringarna? Med hjälp av statistiska modeller användes insamlade data för att simulera skattade förväntade sannolikheter för att ha vidtagit åtgärder för anpassning till klimatförändringarna.

Femtio procent av Europas skogsmark ägs av privatpersoner. Resultaten av studien visar att den personliga tron på och uppfattningen av klimatförändringarna bland dem som fattar besluten på lokal nivå starkt påverkar anpassningskapaciteten hos en avsevärd del av den europeiska skogssektorn.

Resultaten från forskarteamets studie har betydelse för hur klimatförändringspolicy effektivt kan kommuniceras. De indikerar att insamling och spridning av tecken på klimatförändringar och deras effekter skulle kunna vara en effektiv strategi för att öka personers uppfattning om att ha upplevt klimatförändringar och att de därigenom överväger att vidta anpassningsåtgärder.

INFORMATION OCH KONTAKT
Blennow K, Persson J, Tomé M, & Hanewinkel M (2012) Climate Change: Believing and seeing implies adapting. Artikeln har publicerats i tidskriften PLOS ONE och kan fritt laddas ner här.
Kristina Blennow, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, Kristina.Blennow@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera