Artikel från Umeå universitet
13 november 2012

Att tidsbegränsa barns användande av internet löser inte problemet

Att barn spenderar mycket tid på nätet är inte nödvändigtvis ett tecken på att de har problem relaterade till sin internetanvändning. Det är en av slutsatserna i den senaste rapporten från det europeiska forskningsnätverket EU Kids Online, där man tittat på överdriven användning av internet i åldrarna 11-16 år. En av forskarna bakom studien är Elza Dunkels, Umeå universitet.

Studien visar att de flesta barn hanterar sin internetanvändning mycket bra och att de som är mest sårbara för att hamna i överdriven användning är äldre barn, barn som har känslomässiga problem och de som man skulle kunna kalla för sensationssökande.

Internet har blivit en viktig del av barns och ungas liv. I Sverige är ca 20 procent av 11-16-åringarna uppkopplade tre eller fler timmar en vardag och en helgdag är ca en tredjedel på internet så länge. Den ökade tiden ungdomar spenderar på nätet har oroat många vuxna; finns det risk att unga hamnar i problematiskt internetanvändande? EU Kids Online har därför frågat barn i åldrarna 11-16 år hur ofta de upplever tecken på överdrivet användande.

De fem frågor EU Kids Online valde för att komma åt barnens egna upplevelser av överdriven användning var:
– Hur ofta man låtit bli att sova eller äta pga. internet.
– Hur ofta man känt sig oroad när man inte kunnat vara på internet.
– Om man tillbringat mindre tid än man borde med familj/vänner eller med skolarbete pga internet.
– Om man surfat fastän man inte riktigt varit intresserad.
– Om man misslyckats med att försöka ägna mindre tid på nätet fastän man velat.

En procent av de europeiska barnen riskerar att hamna i överdriven internetanvändning. En procent av alla europeiska barn i studien har svarat ja på alla fem frågorna och är därmed enligt EU Kids Online i riskzonen för problematisk internetanvändning. De barn som svarat ja på mer än en fråga uppger också att de har psykologiska och känslomässiga problem som påverkar deras beteende på och utanför nätet. Trots att Sverige är ett av de länder där internetanvändandet är mest omfattande, är det inte fler barn som enligt denna definition hamnar i riskzonen, snarare tvärtom.
Procentandelen av barn som svarat positivt på åtminstone en av frågorna varierar mellan länderna.

Lägst andel, 17 procent, återfinns i Italien och högst, 49 procent, i Estland. För Sveriges del är det 34 procent av barnen som har upplevt minst en av de saker frågorna tar upp. Rapporten visar att det vanligaste är att barnen har surfat fast de egentligen inte varit intresserade. Det minst vanliga svaret är att de vid något tillfälle har struntat i mat och sömn.

Cecilia von Feilitzen som har varit ansvarig för EU Kids Online i Sverige förklarar:

– Det finns ingen entydighet kring begreppet överdriven internetanvändning men man har valt att utgå från dessa fem frågor som tillsammans kan anses påverka barnets sociala liv samt fysiska och psykiska hälsa. Rapporten väljer att inte använda uttryck som internetberoende då det är omdiskuterat bland forskare.

Överdriven internetanvändning: Vad ska föräldrarna göra?
När det gäller att förebygga problematisk internetanvändning rekommenderar EU Kids Online att föräldrar engagerar sig i sina barns internetanvändning genom att stötta och diskutera. Kanske särskilt när barnen har blivit upprörda över något, men även i vardagssituationer. Elza Dunkels, Umeå universitet, kommenterar resultaten:

– Vi vet idag att det bästa sättet att stötta barn är att hålla kommunikationskanalen mellan barn och vuxna öppen. Det är alltså viktigt att inte fördöma och kritisera utan vara genuint intresserad av barnens nätanvändning. När föräldrar och barn kan prata öppet om dessa frågor är chansen större att den tid barnen spenderar på nätet hjälper dem att utveckla ett hälsosamt förhållningssätt till internetanvändning.

Andra resultat:
• EU Kids Onlines resultat tyder på att strategier för att skydda barn måste börja utanför nätet och vid tidig ålder, till exempel genom att vuxna ser hur barnen mår och identifierar barn som visar tecken på olika typer av problem.
• Det är viktigt att notera att tidsbegränsning inte är det bästa sättet att hantera överdrivet och problematiskt internetanvändande eftersom det inte tar hänsyn till orsaken till beteendet.
• Om ett barn redan upplever att internetanvändningen har gått för långt, vilket ofta visar sig genom att de svarar ja på alla de fem frågorna som nämns ovan, rekommenderar vi att föräldrarna söker professionell hjälp. Skolkuratorn, skolpsykologen eller barn- och ungdomsmottagningen kan hjälpa till med de problem barnet med största sannolikhet har utanför nätet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera