Artikel från Göteborgs universitet
25 oktober 2012

Interaktiv musik gör publiken till medskapare

Interaktiv musik går emot traditionell praxis för musikkomposition genom att fokusera på publikens önskemål istället för på upphovsmannens. En musikvetenskaplig avhandling från Göteborgs universitet visar hur datorbaserad interaktiv musik kan komponeras och vilka konsekvenser det får för medskapande publik, kompositörer och programutvecklare.

– Interaktiv musik finns idag i videospel, smartphones, datorbaserad konst, leksaker och hjälpmedel inom hälso- och sjukvården. Ett exempel är datorspel, som till exempel Nintendo Wii, där musik och dans skapas tillsammans av dem som spelar, säger Anders-Petter Andersson, avhandlingens författare.

Anders-Petter Andersson har utforskat hur en kompositör kan komponera datorbaserad interaktiv musik som är musikaliskt tillfredsställande för en publik som består av både lekmän och professionella musiker.

En av utmaningarna med interaktiv musik är att publiken just är medskapare av musiken. För att musik ska skapas behöver kompositören därför ta hänsyn till vad som motiverar medskapare att interagera. Detta varierar med situationen, från vardaglig lek, till musicerande, samspel och bakgrundslyssnande.

– Kompositören måste därför skapa musikaliskt-estetiskt tillfredsställande musik, som är öppen för lekmän. Öppen, genom att den motiverar dem att interagera på olika sätt. Där är datorn och dess möjligheter att svara, minnas, vänta och variera över tid en viktig förutsättning.

En annan utmaning är att designa det datorprogram och fysiska gränssnitt som motiverar medskapare i olika situationer att interagera och skapa musik. Avhandlingens konstnärligt-kreativa forskningsbidrag består av komposition och design av två interaktiva musikinstallationer (Do-Be-DJ och Mufi).

Anders-Petter Anderssons text är den första svenska musikvetenskapliga avhandlingen som belyser möjligheterna att använda kunskaper inom pop, jazz och improvisation för att motivera till interaktion med lekmän inom datorbaserad interaktiv musik.

– Den framtida potentialen av interaktiv musik ser jag inom hälsa och livskvalitet, till exempel för personer med funktionsnedsättningar och demens, säger Anders-Petter Andersson. Musikens hälsoeffekter är sedan länge dokumenterade både i medicinsk och humanistisk forskning.

Anders-Petter Andersson är verksam i gruppen MusicalFieldsForever.com för interaktiv konst sedan 2000 och i forskningsprojekt om interaktiv musik sedan 1998. Sedan 2006 forskar han inom interaktiv musik och hälsa, just nu i det pågående forskningsprojektet för familjer med barn med funktionsnedsättningar, RHYME.no. Han undervisar sedan 1998 vid universitet och högskolor i Norden och grundade 2005 Högskolan Kristianstads program i Interaktiv ljuddesign.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera