Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 oktober 2012

Större röding med rätt föräldrar

Ett målinriktat avelsarbete på röding har resulterat i en fisk som växer tre gånger så snabbt som ”originalet”, vilket har stor betydelse för den växande rödingodlingens lönsamhet.

Ett målinriktat avelsarbete på röding har resulterat i en fisk som växer tre gånger så snabbt som ”originalet”, vilket har stor betydelse för den växande rödingodlingens lönsamhet.

Fiskavelsforskningen vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, syftar till att förbättra de egenskaper hos fisken som är viktiga för en ekonomiskt och etiskt sund fiskodling. Det är viktigt att fisken växer snabbt och har en bra kroppsform samt att den hinner bli tillräckligt stor före könsmognad. Hur fisken kan omsätta fodret, t.ex. med växtingredienser, är en fråga som kommer att ingå i framtida avelsarbete.

Forskarna håller nu på att identifiera stresståliga individer med god tillväxt i ett avelsbestånd av individmärkt röding, Arctic superior. De jämför också stresstålighet och aggression hos röding, som avlats i sju generationer för att växa fort, med bestånd som inte har genomgått någon selektion. Man vill också undersöka om det finns ett samband mellan fysiologisk stressrespons, beteende och pigmentering, vilket tidigare har observerats hos andra laxarter.

Avelsarbetet i Sverige och intresset för rödingodling kom igång i början av 1980-talet. Då valdes den mest lämpade rödingstammen (Hornavanröding) ut för avel. År 1985 startade det egentliga urvalsarbetet och den åttonde generationens nya familjer håller just på att växa fram. De avlade rödingarna fick redan från andra generationen beteckningen Arctic superior. Vattenbrukscentrum Norr i Kälarne har varit bas för avelsarbetet på röding.

INFORMATION OCH KONTAKT
Eva.Brannas@slu.se, 090-786 82 95, 070-342 75 98, Jan.V.Nilsson@slu.se, 090-786 83 12, 073-092 63 61,

ARTIKELN: Rödingavel – en summering av det svenska avelsprogrammet 1982–2011, http://pub.epsilon.slu.se/8389/1/Brannas_E_etal_111018.pdf

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera