Närmare 18 miljoner till forskning kring molekylära effekter av högfrekvent strålning
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar 17,6 miljoner i anslag till biokemiprofessor Richard Neutzes nya forskningsprojekt. Målet med forskningen är att undersöka och förstå hur högfrekvent strålning från bland annat mobiltelefoner påverkar celler på molekylär nivå.
Forskarnas målsättning med projektet är att ta fram en metodik för att studera effekter av högfrekvent strålning, som den från till exempel mobiltelefoner och trådlösa nätverk. Metoden går ut på att följa olika tillstånd hos proteiner i levande system och följa molekylernas rörelse.
– För ändamålet kommer vi att utveckla en revolutionerande biofysikalisk mätmetod där vi kombinerar högfrekvent strålning, spridning av röntgenstrålning och frielektronlaser för att följa det dynamiska förloppet hos proteiners konformationsförändringar, säger Richard Neutze.
Biokemiprofessor Richard Neutze har byggt upp en framgångsrik forskargrupp med bas på Lundbergslaboratoriet, Göteborgs universitet. Medsökande i det nya forskningsprojektet är forskarna Anders Ewing, Kristina Hedfalk, Gergely Katona, Thomas Nyström samt Jan Stake och Jan Swenson från Chalmers.
Överbryggar avståndet mellan olika discipliner
Genom projektet presenteras ett nytt forskningsfält som överbryggar avståndet mellan traditionella discipliner som biokemi, cellbiologi, röntgenfysik och dataanalys. Det är ett forskningsfält med potential att prägla framtida inriktningar inom strukturbiologi.
– Målmolekylerna för våra studier är proteinbaserade byggstenar i cellens skelett; aktin och tubulin. Vi kommer att följa hur dessa molekyler reagerar på högfrekvent strålning i realtid. Därför kombinerar vi röntgenstrålning från synkrotronanläggningar och frielektronlaser för avbildning av vidsträckta biologiska strukturer vilka samtidigt exciteras av frekvenser mellan kHz och THz.
Genom metoden kombinerar forskarna flera tekniker. Med hjälp av frielektronlaser och röntgenstrålning är det möjligt att hålla små proteinmolekyler i blickfånget och samtidigt studera effekten av högfrekvent strålning. Man får alltså en omedelbar återkoppling av effekten på molekylär nivå. Med denna metod kan forskarna alltså både få ”stillbilder” och följa händelseförloppet.
Kan ge ökad förståelse för cellnedbrytning
För att förstå hur sammanhängande strukturella förändringar påverkar funktionen hos cellskelettet i en enskild cell kommer forskarna att applicera metoden på specifika områden i cellskelettet hos vanlig bagerijäst och hos neuronliknande celler.
– Vår hypotes är att uppmätt respons hos cellskelettet på molylär nivå kan spela en avgörande roll vid celldelning och signalöverföring mellan nervceller, vilket i sin tur kan leda till ökad förståelse för de mekanismer som styr den cellnedbrytning som sker vid åldrande och sjukdom.
Richars Neutzes projekt är ett av de 25 forskningsprojekt som i år beviljas anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och som bedöms ha potential att leda till nya vetenskapliga genombrott. Totalt delas 700 miljoner ut inom fyra huvudområden: Teknik/fysik/matematik, övrig naturvetenskap samt medicin.
KONTAKT
Richard Neutze kommer ursprungligen från Nya Zeeland där han doktorerade i fysik. Via forskningstjänster i Storbritannien och Tyskland kom han till Sverige 1997 och är sedan 2006 professor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Richard Neutze, Tel: 031—786 3974 E-post: richard.neutze@chem.gu.se
