Artikel från Högskolan i Gävle

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

24 september 2012

Sjuksköterskor på sjukvårdsrådgivningen 1177 måste tillåtas vara mer lyhörda

Annica Ernesäter visar i sin forskning hur sjuksköterskorna på sjukvårdsrådgivningen 1177 begränsas av det datoriserade beslutsstöd de följer, tidspress samt att många samtal inte direkt förs med den sjuke utan via ombud.

Annica Ernesäter. universitetsadjunkt vid Högskolan i Gävle som försvarade sin avhandling National Telephone Advice Nursing in Sweden – patient safety and communication” den 20 september har i en unik studie lyssnat till och analyserat de samtal till 1177 under perioden 2003-2010 som senare ledde fram till en Lex Maria-anmälan.

Patientsäkerhet och kommunikation. Hon har fokuserat på patientsäkerhet och kommunikation inom 1177. Det handlar om 33 anmälningar där 13 av patienterna som samtalen rörde avled och 12 av dem blev inlagda på intensivvårdsavdelning. Socialstyrelsens utredningar visade att brister i kommunikationen var den vanligaste orsaken till Lex Maria-anmälan.

– Att vi forskare nu faktiskt kunnat lyssna på de autentiska telefonsamtalen och inte enbart varit hänvisade till vad de inblandade efteråt minns från händelsen gör denna studie mycket ovanlig, säger Annica Ernesäter.

Korta samtal och slutna frågor. Noterbart från banden var att flera av samtalen var korta, i spannet 1 till 5 minuter. Att sjuksköterskorna främst använde slutna “ja”- eller “nej”-frågor. I flera av de anmälda samtalen har också uppringaren uttryckt oro.

– Sjuksköterskorna måste kunna frångå det slutna beslutsstödet och lita till sitt yrkeskunnande, till exempel genom att uppmana den som ringt att själv berätta genom att ställa öppna frågor.

Någon annan än den som var sjuk ringde. Vid en fjärdedel av samtalen gällande vuxna patienter, var det någon annan än den som var sjuk som ringde. Tidigare studier har visat att många sjuksköterskor upplever det som svårt att bedöma vårdbehov utifrån samtal med en tredje person. Att de då går miste om den icke-verbala kommunikation som kan finnas med i samtalet med en patient, som andningsmönster och tonläge.

– Den uppringande kan också bagatellisera sådant som kan vara viktigt för sjuksköterskans bedömning.

Under 2003 startade en nationell sjukvårdsrådgivning, 1177, i Sverige. Idag har alla utom ett landsting anslutit sig och under 2011 besvarade cirka 1 100 sjuksköterskor ungefär 5,5 miljoner samtal.

– Detta gör 1177 till en av Sveriges största vårdgivare och därmed ett viktigt område för forskning, säger Annica Ernesäter.  

INFORMATION OCH KONTAKT
Den 20 september försvarade Annica Ernesäter sin avhandling vid Uppsala Universitet.
För mer information, v v kontakta:
Annica Ernesäter, universitetsadjunkt vårdvetenskap, 026-64 89 22

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera