Tema

Framgångsrik genetikforskning gynnar hästen

Sedan kartläggningen av hästens arvsmassa blev klar 2007, har den hästgenetiska forskningen expanderat kraftigt. Nu presenterar Lisa Andersson från SLU en avhandling där delvis samma data har använts för att belysa flera genetiska frågor: orsaken till en fruktad ögonsjukdom, varför hästar får eksem och varför en del hästar har förmågan till passgång eller att trava snabbt utan att falla i galopp.

I sitt doktorsarbete har Lisa Andersson samlat in prover med arvsmassa från ett stort antal hästar av olika raser. Detta material visade sig vara användbart för flera frågeställningar inom de olika projekt hon har arbetat med.

Ett av projekten, det om vissa hästars förmåga att kunna röra sig i passgång, visade sig ge ett verkligt genombrott för forskarna.

Nyligen blev en artikel om den specifika gen som gör det möjligt för hästar att gå i pass, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature. Upptäckten att en genvariant av DMRT3 är starkt kopplad till ett visst rörelsemönster hos vissa hästraser, var en världssensation som gav genklang över hela världen.

Studierna har gjorts vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, i samarbete med forskare vid Uppsala universitet och forskarteam i USA. De olika forskargrupperna i Uppsala hade olika frågeställningar inför studierna, men landade otroligt nog i samma slutsats; att den specifika genen DMRT3 ger ny grundläggande kunskap om hur nervceller i ryggmärgen koordinerar benens rörelsemönster hos hästar, möss och med största sannolikhet andra ryggradsdjur inklusive oss människor.

Forskarna kunde visa att den specifika mutation som förklarar passgång är en förändring av ett enskilt baspar i genen DMRT3 som innebär att det färdiga proteinet blir cirka 30 procent mindre än det normalt ska vara.

Hos häst finns den specifika genvarianten hos bland annat vissa islandshästar, vissa varmblodiga travhästar samt hos andra så kallade gångartsraser, som den amerikanska rasen tennessee walking horse och den sydamerikanska paso fino.

Upptäckten av DMRT3 kommer att få stor betydelse inom såväl travsporten som bland uppfödare av islandshäst och andra gångartshästar. Ett gentest som gör det möjligt att testa hästar i olika åldrar är redan framtaget.

För att göra testet krävs ett hår- eller blodprov från hästen. Testet kan bland annat användas på islandshästar för att kontrollera om avkommor efter hästar som inte kan gå i pass har fått genetiska förutsättningar för denna gångart eller inte. På travhästar kan testet identifiera de hästar som har bäst förutsättningar att kunna trava snabbt utan att gå över i galopp. Kommer det då innebära att dessa hästar blir framtida stjärnor på travbanorna världen över? Att uppfödarna nu får möjlighet att ta fram superhästar?

– Nej, så enkelt är det inte, säger Lisa Andersson. Husdjursavel har alltid handlat om ett urval där man parat en bra hanne med en bra hona, men resultaten blir inte alltid det man hoppas på. Den nyligen identifierade genvarianten ger förutsättningar för snabb trav. Sedan är det många mer faktorer som avgör om en häst kommer att tillhöra den absoluta eliten eller inte.

– Genom gentestet blir nu urvalet mer precist och det menar Lisa Andersson kan gynna hästarnas välfärd. Det kommer att bidra till mer individanpassad träning och matchning än tidigare, vilket kommer att ge bland annat färre skador och minskad utslagning.

Inom Lisa Anderssons studier om ögonsjukdomen MCOA-syndrom är djurskyddsaspekten den stora drivkraften till forskningen. Här handlar det inte om hur hästen kan prestera på tävling utan här ligger fokus på om hästen riskerar att bli blind eller inte.

I botten till problemet ligger en strävan hos hästuppfödare att avla på en viss färg som kallas silver, då både färgen och ögonsjukdomen beror på förändringar i en och samma gen. Silver är vanligt på många raser i USA, såsom Rocky Mountain och Morgan, men finns även i Sverige hos bland annat islandshäst.

– Anlaget till silverfärgen har funnits länge och färgen är efterfrågad. Om avkomman får anlaget från en av föräldrarna ger det vanligtvis små vätskefyllda cystor i ögonen. Om bägge föräldrarna bär på anlaget blir avkomman alltid drabbad i varierande grad, i värsta fall helt blind.
Budskapet från SLU-forskarna är tydligt; undvik att para två hästar som båda bär på anlaget.

I den tredje delen av Lisa Anderssons avhandling, sommareksem hos häst, har forskarna lyckats identifiera en region på arvsmassan som har betydelse för eksemets utveckling, men mer forskning behövs för att identifiera vilken gen som är inblandad. Forskningen lades åt sidan i och med upptäckten av DMRT3, men tas nu upp igen på heltid av en ny doktorand inom samma forskargrupp vid SLU.

– Hela studien om hästars gångarter kommer dock från att vi utnyttjade vissa av de data vi fick fram via eksemprojektet. Så det stora antalet arbetstimmar vi gjorde i laboratoriet gav utdelning för båda projekten, konstaterar Lisa Andersson.
                                                                                    
INFORMATION OCH KONTAKT
Fil Mag Lisa Andersson, institutionen för husdjursgenetik, försvarar sin avhandling Equine trait mapping, From disease loci to the discovery of a major gene controlling vertebrate locomotion vid SLU i Uppsala.
Tid: Fredag den 28 september kl 13.00
Plats: Sal B42, Biomedicinskt centrum, Uppsala
Opponent: Professor Matthew Binns, Equine Analysis Inc, Midway, USA
Mer information
Lisa Andersson, lisa.andersson@slu.se, 072-744 88 00
Länk till avhandlingen

Framgångsrik genetikforskning gynnar hästen

 lästid ~ 4 min