Så nätverkar den svenska makteliten
Almedalsveckan är ett gyllene tillfälle för samhällets beslutsfattare och makthavare att mingla och knyta nya band, men hur funkar nätverkandet till vardags? I en ny avhandling har forskaren Gergei Farkas vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, kartlagt svenska makthavares vänskapsband och professionella kontakter.
Politiker och företagsledare i svenska kommuner är tätt sammanlänkade genom både professionella och informella personliga relationer, utan att för den skull vara ett enda stort exklusivt nätverk, det visar sociologen Gergei Farkas i sin nyligen publicerade doktorsavhandling.
Avhandlingen bygger till stor del på närmare 250 intervjuer med företagsledare, politiker och ledande tjänstemän i fyra västsvenska kommuner, och är den första stora vetenskapliga studien som med hjälp av social nätverksanalys undersöker betydelsen av svenska beslutsfattares personliga nätverk.
– Ambitionen har varit att systematiskt kartlägga vilka nätverk som beslutsfattares personliga relationer bildar, då den typen av information kan säga mycket om de sociala förutsättningarna för hur beslut fattas och hur makt utövas, säger Gergei Farkas.
En av avhandlingens viktigaste frågeställningar är betydelsen av makthavares informella vänskapsband. Resultaten tyder på att informella kontakter i en stabil demokrati som den Svenska framförallt förstärker redan befintliga, formella sociala strukturer, snarare än att vara ett parallelluniversum där makt skulle kunna utövas i det dolda.
– Det tycks till exempel vara vanligt att företagsledare och kommunalråd träffas både i formella sammanhang och golfar ihop eller umgås på Rotary-luncher.
Ett genomgående tema i arbetet har varit strävan att undersöka sådant som annars kan vara svårt att komma åt, till exempel frågan om kvinnliga makthavare systematiskt missgynnas på grund av sitt kön. Det finns nämligen en ganska utbredd uppfattning om att kvinnor inte bara är underrepresenterade bland beslutsfattare, utan att kvinnliga makthavare dessutom utestängs från manliga nätverk och blir därför marginaliserade i förhållande till det verkliga maktutövandet.
– Glädjande nog har jag inte funnit något som helst stöd för det här i mina data, säger Gergei.
Det stora problemet tycks fortfarande vara att kvinnor inte i samma utsträckning som män intar beslutsfattande positioner och inte att kvinnliga makthavare skulle ha sämre förutsättningar att utöva makt än deras manliga kollegor.
Avhandlingens titel: ”Essays on Elite Networks in Sweden: Power, social integration, and informal contacts among political elites”.
INFORMATION OCH KONTAKT
Gergei Farkas, mobil 070-341 41 27, e-post gergei.farkas@sociology.su.se
