Vägmiljö och vegetation behöver anpassas för att minska viltolyckorna
Viltolyckor är ett stort problem som orsakar såväl dödsfall som fysiska och ekonomiska skador. De förebyggande åtgärder som idag görs mot viltolyckor är inte tillräckliga för att åstadkomma en minskning i olycksstatistiken menar forskare på VTI.
Annika Jägerbrand, forskare på VTI, har gjort en kunskapssammanställning över hur vägområdet och i viss mån även angränsande områden kan göras mindre attraktiva för vilt genom förändringar av vägmiljö och vegetation. Rapporten går igenom samband mellan viltförekomst/viltolyckor och omgivande miljö samt samband mellan viltförekomst och drift och underhåll. Studier av viltkollisioner och omgivande miljö visar att det finns komplexa samband med exempelvis områdets och landskapets egenskaper samt art- och/eller habitatdiversitet.
Slåtter och röjning av vägkanter har som huvudsyfte att förbättra synbarheten för fordonsförare men kan påverka attraktiviteten hos vegetationen i vägkanten för vilt. Exempelvis har röjning av träd och buskar vintertid en negativ trafiksäkerhetseffekt eftersom den typen av åtgärder lockar älg till vägområdet, såvida inte grenarna forslas bort direkt. Slåtter av vägkanterna gynnar troligtvis förekomsten av attraktiv växtlighet under höst och vinter om slåttern har utförts tidigt under växtsäsongen och likaså under nästkommande vår och sommar om den utförts sent under växtsäsongen.
En genomgång har gjorts av val av vegetation i vägens närmiljö och olika djurs val av föda för att ta fram kunskap som kan användas för att minska attraktiviteten hos vegetation i vägkanten. Rapporten presenterar även en svensk växtartslista med växtarter och växtgrupper som rapporterats vara resistenta mot bete av rådjur och/eller vitsvanshjort.
Även markanvändningen i vägens närområde kan inverka på viltolycksrisken. I områden med hög risk för viltolyckor bör därför vegetation som är attraktiv för vilt stängslas in eller helt undvikas i en viss buffertzon ut från vägen. Detta gäller exempelvis vissa odlade grödor men även energiskog. Vad gäller just energiskogsplanteringar menar författaren att det är olyckligt att länsstyrelserna subventionerar dessa utan att ställa krav på att de inte ska ge negativa effekter på trafiksäkerheten.
VTI publikation R753 – Anpassning av vägmiljö och vegetation som åtgärd mot viltolyckor.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta
Annika Jägerbrand, forskare, VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
