Tema

Stor osäkerhet om markernas kolförråd i klimatrapporteringen

Varje år ska Sverige rapportera sitt bidrag till växthuseffekten, men beräkningarna är osäkra och det går inte att säkert visa om trenden är positiv eller negativ från ett år till ett annat. Det visar Carina Ortiz från SLU. Orsaken är att vi har mycket stora mängder kol lagrat i vår skogsmark, och att det är mycket svårt att beräkna de små, men betydelsefulla, förändringar som sker varje år.

Det största lagret av kol i våra landekosystem finns i marken, och små förändringar i detta kolförråd leder därför till stora förändringar i den globala kolbalansen. Framförallt är det koncentrationen av koldioxid i atmosfären som påverkas när markens kolförråd växer eller krymper. För att Sverige ska kunna rapportera utsläppen av växthusgaser till FN:s klimatkonvention, och uppfylla åtagandena i Kyoto-protokollet, behöver vi veta hur stora förändringar som sker i markens kollager från år till år.

Carina Ortiz visar i sitt doktorsarbete att det finns en stor osäkerhet i de beräkningar som ligger till grund för Sveriges rapportering, och att det inte går att dra några säkra slutsatser om förändringar i markens kolförråd från år till år. De förväntade förändringarna i markens stora kolförråd är helt enkelt för små, några få promille per år.

I Sverige bygger beräkningarna på data från Markinventeringen, en fortlöpande landsomfattande kartläggning av markförhållanden och markkemi. Osäkerheten i denna metod hänger främst samman med att de stickprov som görs är för få för att täcka in alla förhållanden som varierar i ett område.

Ett annat sätt att beräkna förändringarna i skogsmarkens kolförråd är att använda datormodeller som simulerar de processer som pågår i markekosystemet, dvs. hur organiskt material tillförs och bryts ned. Så gör man t.ex. i Finland. När Carina Ortiz undersökte osäkerheten i två sådana modeller (Q respektive Yasso 07) fann hon att den var ungefär lika stor som när Markinventeringen utnyttjades. Osäkerheten hade dock andra orsaker. För modellerna var det den årliga förnaproduktion som används som input i modellen som orsakade den största delen av osäkerheten. Det krävs alltså olika angreppssätt för att minska osäkerheterna beroende på om man använder inventeringar eller modeller.

Carina Ortiz slutsats är att både inventeringar och modeller kan användas för att uppskatta storleken på kolförrådet i svensk skogsmark, men att det inte går att dra några säkra slutsatser om de årliga förändringarna. Hon betonar också att den osäkerhet som finns inbyggd i klimatrapporteringen måste diskuteras när det görs försök att avgöra om marken är en kolsänka eller en kolkälla.

I avhandlingen har Carina Ortiz även undersökt hur modeller kan användas för att förutsäga vilken roll skogen och dess skötsel har för växthusgasbalansen. Med hjälp av Q-modellen studerade hon effekterna på markens kolinlagring när avverkningsrester och stubbar används som biobränsle och ersätter fossilt kol. Minskningen i markens inlagring av kol var större i ett 20-årigt perspektiv än i ett 100-årigt. Den minskade inlagringen kompenserades dock av klimatnyttan med att ersätta fossila bränslen.

INFORMATION OCH KONTAKT
Agronom Carina Ortiz,institutionen för mark och miljö, SLU, Uppsala, försvarade sin avhandling Sink or source? Uncertainties in large scale model predictions of forest soil organic carbon dynamics den 11 maj 2012 i Uppsala. Opponent var Annikki Mäkelä från Helsingfors universitet.
Carina Ortiz, 018-67 34 57, Carina.Ortiz@slu.se
Länk till avhandlingen

Stor osäkerhet om markernas kolförråd i klimatrapporteringen

 lästid ~ 2 min