Kyla – ett underskattat hot mot liv och hälsa
Nedkylning är en underskattad dödsorsak i Sverige och dödar varje år lika många eller fler människor än t.ex. drunkning, skriver Helge Brändström i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 16 juni.
Allmän nedkylning (accidentell hypotermi; en oplanerad sänkning av kroppens kärntemperatur till under 35 grader C) är ett hot mot både hälsan och livet. Förfrysning, framförallt av händer och fötter, kan leda till amputationer och livslånga men. En bra beskrivning av ett dödsfall i hypotermi, som nämns i avhandlingen, finns i H.C. Andersens saga ”Den lilla flickan med svavelstickorna”. I Sverige har man tidigare räknat med att 30–45 dödsfall av den här orsaken inträffar varje år, vilket innebär 0,3–0,6 per 100 000 invånare och år. Troligen är den siffran en underskattning eftersom högre tal har angetts för betydligt varmare områden, t.ex. Montana och New Mexico i USA. Det är möjligt att svenska dödsfall som klassificerats som hjärtinfarkt/stroke eller drunkning i själva verket orsakats av hypotermi.
I avhandlingen närstuderas omfattningen av hypotermi och förfrysningsskador i norra Sverige under 2000-talet, både personer som har frusit ihjäl och de som överlevt och fått vård på sjukhus. Resultaten visar att både nedkylning och förfrysning har en väsentlig omfattning, större än man tidigare trott. Avhandlingen identifierar totalt 379 fall vid 12 sjukhus i Norrland under perioden 2000–2007. Det betyder att förekomsten av hypotermi som kräver sjukhusvård ligger omkring 3,4 fall per 100 000 invånare och av dito förfrysningsskador 1,5 per 100 000 invånare. Detta kan jämföras med motsvarande tal för drunkning, som i området liggerpå 1,0 per 100 000 invånare. Alkoholintag, demens och psykiska sjukdomar är tydliga riskfaktorer för köldskador i Norrland.
Studierna i avhandlingen visar att det finns ett samband mellan förmågan att själv värma upp händerna efter en köldprovokation (när en frivillig försöksperson utsätts för nedkylning, t.ex. i iskallt vatten) och lägre risk för förfrysning. En lång tids vistelse i kyla kan förbättra hjärt- och kärlreflexerna samt blodcirkulationen hos friska frivilliga. Det finns därför anledning att tro att man kan anpassa sig till ett kallt klimat, men om detta också innebär att risken för förfrysningsskador när man utsätts för kraftig kyla skulle minska är fortfarande oklart.
KONTAKT OCH INFORMATION
Helge Brändström, som kommer från Åmsele i Västerbottens län, är, överläkare i anestesi- och intensivvård vid Norrlands universitetssjukhus och ansvarig för flygambulansverksamheten där samt doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. Han kan nås på
mobil 0703-19 07 95
e-post helge.brandstrom@vll.se
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-55602
