Tema

Frustration inom prykiatrin – på grund av kulturkrockar

Den ökade mångfalden i samhället leder till kulturkrockar inom psykiatrin, vilket frustrerar såväl patienter som vårdpersonal. Det visar ny forskning från Malmö högskola. Parvin Pooremamali, doktorand, ser ett stort behov av kulturellt relevant arbetsterapi och anpassad vård och rehabilitering inom den psykiatriska vården.

Den kulturella mångfalden i det svenska samhället har ökat markant de senaste decennierna. Mångfalden innebär stora utmaningar för den psykiatriska vården, men trots detta finns det mycket lite forskning på området.

– Vi vet att en människas kulturella bakgrund har stor betydelse för hur hon uppfattar såväl sig själv som sin omgivning. Den påverkar också hennes förståelse och tolkning av begrepp som till exempel sysselsättning, hälsa, självständighet och välbefinnande, vilka är centrala inom den psykiatriska arbetsterapeutiska behandlingen, säger Parvin Pooremamali, doktorand vid Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola.

Olika världsåskådning
Pooremamali har studerat hur såväl patienter med bakgrund från Mellanöstern som yrkesverksamma arbetsterapeuter upplever den arbetsterapeutiska vården inom psykiatrin.

– Kulturkrockarna är tydliga. Den svenska arbetsterapin utgår från en västerländsk individualistisk världsåskådning där självet betraktas som unikt och autonomt. Majoriteten av patienterna med bakgrund från Mellanösten har dock en kollektivistisk världsåskådning i vilken gruppen, till exempel familjen, har företräde framför individen, förklarar hon.

Detta leder till frustration och rädsla bland såväl patienter som arbetsterapeuter.
– Många av patienterna avbryter sin behandling, säger Pooremamali.

Olika syn på relationen
Medan patienterna med bakgrund i Mellanöstern söker en mycket nära relation, en union, med behandlaren eftersträvar vårdpersonalen en professionell distans till patienten.

– Patienten ser terapeuten som mahram, ett islamiskt begrepp som används om människor man har mycket nära relationer med, och förväntar sig omsorg, medlidande och ett ömsesidigt utbyte av livets glädje och sorg. De vill att vårdpersonalen ska ta emot dem och förstå dem, en önskan som ofta resulterar i besvikelse.

Anpassade modeller
Även arbetsterapeuterna är frustrerade och osäkra då de saknar kunskap och modeller att arbeta utifrån när det gäller invandrare med psykisk sjukdom eller funktionshinder.

– En viktig målsättning för arbetsterapeuten i psykiatrin är att aktivera patienten, något som många tycker är svårt, i synnerhet när det gäller de kvinnliga patienterna.

Pooremamali ser ett stort behov av att kulturanpassa arbets- och interventionsmodeller för att hjälpa patienten att bli mer oberoende samt att integrera element från de båda kulturerna för att på så vis bilda en bikulturell identitet.

– De modeller vi arbetar efter idag fungerar sällan på patienter med invandrarbakgrund. Vi behöver mer holistiska modeller som enklare anpassas till den enskilde patienten, säger hon och betonar samtidigt att det behövs mer forskning på området.

Frustration inom prykiatrin – på grund av kulturkrockar

 lästid ~ 2 min