Miljögiftet PCB kan öka risken för bukfetma

Fetma som sätter sig inne buken är betydligt farligare är den fetma som sätter sig i ytligt på kroppen. Fett inne i buken har till exempel tidigare förknippats med diabetesutveckling. Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin, har tillsammans med Lars Lind, professor i medicin, analyserat data från den så kallade PIVUS-studien som omfattar drygt 1 000 70-åringar i Uppsala.

De har tidigare ur samma datamaterial visat att PCB kan förutsäga diabetesutveckling. I den aktuella studien har forskarna mätt halterna i blodet av 23 olika långlivade organiska miljögifter hos de drygt 1 000 70-årigarna. Hos närmare 300 av dem undersöktes också mängden fett i olika delar av buken med hjälp av magnetkamera. De flesta tidigare studier har endast använt BMI eller midjemått som mått på fetma. De fann att höga nivåer av det långlivade och svårnedbrytbara högklorerade miljögiftet ämnet PCB189 var relaterat till en hög andel fetma i buken.

– Detta fynd kan tala för att PCB189, som även var relaterat till diabetesutveckling, kan vara av betydelse för hur fett lagras i kroppen, säger Monica Lind.

För att förstå den bakomliggande mekanismen behövs mer forskning i form av kontrollerade laboratoriestudier. Enligt Monica Lind finns det flera möjliga orsaker. Intressant att undersöka är till exempel om det kan vara en hormonell påverkan på fettmetabolismen, en hämning av kortisolnedbrytningen, eller en hämning av bildandet av östrogen.

Studien ingår i den sk PIVUS-studien  i Uppsala.

KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information, kontakta Monica Lind
Tel: 018-611 9745, 070-320 30 66, e-post: Monica.Lind@medsci.uu.se

Länk till studien:
http://www.nature.com/oby/journal/vaop/ncurrent/full/oby2012123a.html