Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 april 2012

Gener klargör historien om jordbrukets spridning i stenålderns Europa

En av de mest omdebatterade händelserna i människans historia är hur övergången från ett jägarsamlar- till ett jordbrukssamhälle gick till. I veckans nummer av Science presenterar ett svensk-danskt forskarteam genetiska data som visar att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa.

–    Vi kan visa att den genetiska variationen hos dagens européer är kraftigt påverkad av invandrade stenåldersbönder, men det finns fortfarande en del jägarsamlargener kvar, säger Anders Götherström, docent vid evolutionsbiologiskt centrum som tillsammans med docent Mattias Jakobsson är huvudansvarig för studien som gjorts i samarbete med Stockholms universitet, Köpenhamns universitet och Karolinska institutet.

–    Det intressanta och överraskande var att stenåldersbonden och jägarsamlare från samma tid hade helt olika genetisk bakgrund och levde sida vid sida i över tusen år för att slutligen blanda sig, säger Mattias Jakobsson.

Jordbruket utvecklades i mellanöstern för cirka 11 000 år sedan och hade nått större delen av den Europeiska kontinenten för 5 000 år sedan. Hur spridningen gick till och hur den påverkade människorna i Europa har debatterats i nästan ett århundrade. Tidigare studier har till stora delar byggt på små mängder genetiska data och har därför inte kunnat ge något entydigt svar på frågan. Var jordbrukandet en idé som spreds över Europa, eller en teknik som en grupp migranter bar med sig till andra delar av kontinenten?

–    Man har gjort många försök att närma sig problemet ända sedan betydelsen av jordbrukets spridning klargjordes för snart 100 år sedan. Även med genetik. Att vi kunde göra den här studien beror på att vi haft tillgång till bra material, moderna laborativa metoder och stark kompetens i analysarbetet, säger Anders Götherström.’

I den aktuella studien har forskargruppen med hjälp av avancerad DNA-teknik lyckats ta fram nära 250 miljoner baspar från fyra skelett från människor som levde på Gotland och på svenska fastlandet under stenåldern för 5 000 år sedan. Just detta, att få fram DNA ur arkeologiskt material som bevisligen är gammalt och inte en förorening av modernt DNA, kräver både avancerade molekylära och statistiska metoder.

Studien bygger på tusentals genetiska markörer från de fyra stenåldersindividerna, varav tre jägarsamlare och en individ från en bondekultur. Alla arkeologiska data visar att stenåldersbonden är representativ för sin tid och grupp, och även född och uppvuxen i närheten av begravningsplatsen. Forskarna jämförde sedan resultaten med en stor mängd genetisk data från nu levande individer.

–    Stenåldersbonden hade en genetisk uppsättning som matchade nu levande människor vid Medelhavet, till exempel Cypern. Alla tre jägarsamlare från samma tid liknade däremot mest människor från norra Europa, men ingen grupp helt, säger Pontus Skoglund, doktorand, som utvecklat nya analysmetoder som använts i studien.

Studien ger därmed starkt stöd för att jordbruksrevolutionen drevs av människor som migrerade från södra Europa. De levde parallellt med jägarsamlarna i många generationer för att slutligen blanda sig, vilket har gett upphov till dagens genetiska variationsmönster bland européer.

–    Denna process verkar i slutändan ha lett till att ingen nu levande människa har samma genetiska sammansättning som de ursprungliga jägarsamlarna, men deras arv lever kvar som en av flera beståndsdelar hos dagens européer, förklarar Pontus Skoglund.

Enligt Jan Storå, universitetslektor vid Stockholms universitet, är resultaten är fantastiskt spännande för arkeologin och stenåldersforskningen.

–    Arkeologin som tvärvetenskap är mycket spännande. Vi har fått nya konkreta biologiska data om stenåldersmänniskorna som skapar underlag för diskussioner om ursprung, mobilitet och sociala kontaktnät under en tidsperiod som under senare år livligt debatterats. Naturvetenskapens DNA-studier har under senare år gett ett breddat underlag för spännande diskussioner inom arkeologin, säger han.

INFORMATION OCH KONTAKT

Mattias Jakobsson, Uppsala universitet
Tel: 076-769 81 69
E-post: mattias.jakobsson@ebc.uu.se

Anders Götherström, Uppsala universitet
Tel: 073-992 78 64
E-post: anders.gotherstrom@ebc.uu.se
 
Pontus Skoglund, Uppsala universitet
Tel: 076-839 37 33
E-post: pontus.skoglund@ebc.uu.se

Jan Storå, Stockholms universitet
Tel: 08-16 12 87
E-post: jan.stora@ofl.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera