Syntesgas för drivmedel – direkt av skogsrester
I ett samarbete mellan Energitekniskt centrum (ETC), Luleå tekniska universitet och industrin har ett unikt resultat, i Skaninavien, uppnåtts. Direkt av skogsrester har högkvalitativ syntesgas bidats.
Skogsrester som stubbar, bark, toppar och kvistar gör nu stor nytta i en ny testanläggning för produktion av högkvalitativ syntesgas – tänkt för drivmedel. Resultaten som är unika i Skandinavien bygger på nära samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Energitekniskt centrum (ETC) och industrin. Genom att tillämpa känd förgasningsteknik har man lyckats få värdefull syntesgas av restmaterial från skogen.
– Vi valde att gå den kortaste vägen och nyttjar till exempel stubbar och trätoppar från skogen direkt som de är i vår anläggning. Vi använder framför allt skogsrester med låg kvalitet som trä och pappersindustrin inte nyttjar. Ofta talar man om behovet att förbehandla den här typen av råmaterial eller att samköra det med kol för att kunna producera syntesgas effektivt. Det vi har gjort är att visa på hur man kan använda skogsresterna direkt – och det är en viktig del i vår framgång, säger Magnus Marklund, VD, vid ETC i Piteå.
I det robusta förgasningslabbet på ETC i Piteå står den 8 meter höga IVAB-tillverkade förgasaren, som lyckats med det många forskare försökt i flera år; att tillverka högkvalitativ syntesgas av skogsrester. Förgasningsprojektet på ETC bygger på enkelhet, med direkt inmatning av obehandlade malda skogsrester, men med svåra tekniska utmaningar, som forskare och ingenjörer vid ETC, LTU och IVAB (kommersiell partner) arbetat med under tre år genom ett projekt som finansierats av Energimyndigheten, IVAB, Sveaskog och Smurfit kappa.
– Själva inmatningen av råmaterialet i förgasaren är en utmaning. Det är en trycksatt process och pulvret som matas in i förgasaren består av fibrer och partiklar, som varierar i egenskap beroende på vilket ursprung materialet har om det till exempel kommer från björk eller barrskog. Det ställer höga krav på utformningen att lyckas uppnå en jämn och stabil mating i förgasaren, säger Fredrik Weiland, forskningsingenjör på ETC och inskriven doktorand vid Energiteknik på Luleå tekniska universitet.
För att minimera oönskad kvävgas när syntesgasen produceras används ren syrgas och koldioxid när råmaterialet omvandlas i förgasaren till syntesgas.
– Vår syntesgas har väldigt låg halt av kolväten vilket är bra när man ska producera drivmedel ur gasen. En möjlig sådan slutprodukt kan vara metanol, vätgas eller till och med syntetisk bensin, säger Magnus Marklund.
