Vem har ansvar för välfärden? om överenskommelsen mellan regering och ideella organisationer
Samarbete mellan regering, kommuner, landsting och ideella organisationer inom välfärdens kärnområden har en lång tradition i Sverige. Under år 2007 beslutade dock regeringen att bjuda in ett 80-tal ideella organisationer som exempelvis: kvinnojourer, handikapporganisationer och vård- och omsorgsproducenter, till en samarbetsprocess med avsikten att formulera en skriftlig gemensam överenskommelse.
Överenskommelsen skulle definiera den ideella sektorns roll i välfärdssamhället och hur framtida samarbete mellan det offentliga och den ideella sektorn skulle ta sig ut. Det var den första gången i svensk historia som regeringen och den ideella sektorn inom välfärdens kärnområden arbetade fram en överenskommelse. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Mairon Johansson hur vi kan förstå tillkomsten av denna överenskommelse.
Med stöd av textdokument, observationer och intervjuer fokuserar Mairon Johansson på hur och varför idén om en överenskommelse kom till och hur samarbetet (kallat dialogprocessen) genomfördes. Vidare undersöker hon frågan om den ideella sektorns inbördes relationer under samarbetsprocessen. Var alla 80-talet inbjudna organisationer intresserade av en skriftlig överenskommelse? Förekom motsättningar inom den ideella sektorn, och i så fall, hur kan vi förstå det?
Studien visar att idén om en skriftlig överenskommelse hämtades från England och att det var ideella organisationer som tog initiativet. Statens intresse och förväntningar på vad svenska ideella organisationer kunde bidra med ökade under 1990-talet. Det väckte i sin tur reaktioner från ideella organisationer sin såg med oro på nedskärningar inom den offentliga välfärden och menade att det förekom en smygande ansvarsförskjutning, från offentligt till oavlönat ideellt arbete. Mot den bakgrunden och med en engelsk överenskommelse som förebild började svenska ideella organisationer resa krav på ett skriftligt avtal med regeringen. Syftet var att tydliggöra att ideella organisationer har en roll som komplement till det offentliga och att samarbetet med regeringen behövde utvecklas. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen besvarade dock inte de ideella organisationernas krav. I och med den borgerliga regeringens tillträde år 2006 sker en förändring. Regeringens mål att öka privat och ideell välfärdsproduktion till förmån för den offentliga var en betydelsefull aspekt. Det innebar att regeringen tog fasta på ideella organisationers krav på ett avtal men att regeringen tolkade om initiativtagarnas idé. Den drygt ett år långa samarbetsprocessen kom främst att fokusera ideella organisationers roll som ersättare och alternativ till offentligt producerad vård och omsorg.
Överenskommelsen kan ses som ett led i att förtydliga svensk socialpolitik vad det gäller ansvar för välfärdsproduktionen. Ideella organisationer som undertecknat överenskommelsen ställer sig bakom och lovar bidra till att trygga välfärdsproduktionen. Studien visar dock att det inte finns någon enighet inom den ideella sektorn vad det gäller denna fråga. Rollen som ersättare och alternativ till offentlig och privat driven vård och omsorg uppskattas av en del ideella organisationer men ifrågasätts av andra.
Avhandlingen ”I dialogens namn – idén om en överenskommelse mellan regeringen och ideella organisationer” försvaras den 21 december 2011, kl 10.15. Disputationen äger rum i sal Weber, Hus K, Växjö. Opponent är Professor Thomas B Boje, Roskilde Universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mairon Johansson, e-post mairon.johansson@lnu.se
Beställ avhandlingen från Linnaeus University press: lupress@lnu.se
