Ny bok: Öppnare asylhantering stärker rättssäkerheten
År 2006 lades Utlänningsnämnden ned. Överklaganden rörande beslut i Migrationsverket om asyl och andra migrationsärenden hanteras sedan dess av migrationsdomstolarna, det vill säga Förvaltningsrätterna i Malmö, Göteborg och Stockholm med migrationsöverdomstolen (kammarrätten i Stockholm) som sista instans.
I en nyligen utkommen bok analyserar Annika Lagerqvist Veloz Roca, docent i offentlig rätt, vilken betydelse omorganisationen har haft. Reformen innebar bland annat att ett tvåpartsförfarande infördes; vid överklagan av Migrationsverkets beslut företräds den asylsökande av en biträdande jurist med Migrationsverket som motpart i en domstol.
– Jag kan konstatera att den offentliga insynen har blivit bättre. Beslut och domar måste numer redovisas öppet. Den asylsökande liksom allmänheten har, till skillnad från tidigare, tillgång till den länderinformation som Migrationsverket baserar sina beslut på. Det blir därmed lättare för den asylsökande att bemöta uppgifterna, säger Annika Lagerqvist Veloz Roca.
Genom den ökade öppenheten och att Migrationsverket har fått en välfungerande process enhet, har kvaliteten på beslut och domar höjts enligt Annika Lagerqvist Veloz Roca. Vidare menar hon att öppenheten har genererat en livaktigare offentlig debatt.-
– Domstolen är känsligare för kritik än myndigheten. Men genom att domstolarna reagerar sker, som en reflexverkan, att också myndigheten reagerar, vilket i förlängningen stärker rättssäkerheten.
Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. I det insynsråd som ska granska verksamheten vid Migrationsverket sitter enbart politiker. Frågorna de är satta att bedöma är inte politiska utan moraliska enligt Annika Lagerqvist Veloz Roca. Insynsrådet borde därför kompletteras med experter på etik, exempelvis filosofer och präster, anser hon.
Bokens titel är ”Gränsöverskridande – en förvaltningsrättslig knäckfråga” och är utgiven i Juridiska fakultetens skriftserie. Bokens titel är avsiktligt mångtydig, då de problemställningar som behandlas i boken är av både abstrakt natur – tolkning av lagrum, rättsliga begrepp och konkret natur – hur passeras geografiska gränser?
Forskningsprojektet som ligger till grund för boken är finansierat av Stockholms universitets Juridiska fakultet tillsammans med Europeiska Flyktingfonden.
