Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 december 2011

Gener hos svenska djur och växter behöver kartläggas

Mänsklig påverkan på vilda djur och växter kan leda till förlust av genetisk variation. Detta kan på sikt orsaka minskad förmåga till anpassning och överlevnad. För att hindra detta behövs program för att övervaka genetisk mångfald. Detta visar en ny avhandling vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet som specifikt undersökt den svenska älgstammen och öring i svenska fjällsjöar.

Mänsklig påverkan på vilda djur och växter kan leda till förlust av genetisk variation. Detta kan på sikt orsaka minskad förmåga till anpassning och överlevnad. För att hindra detta behövs program för att övervaka genetisk mångfald. Detta visar en ny avhandling vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Avhandlingen undersöker specifikt den svenska älgstammen och öring i svenska fjällsjöar. 

– Kommersiellt fiske, jakt och utplanteringar av djur och växter kan leda till att inaveln ökar och att viktig genetisk variation går förlorad. Många arter är utsatta för sådana aktiviteter och vi föreslår att program för att övervaka genetisk mångfald hos sådana arter bör startas, säger Johan Charlier, doktorand vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Johan Charlier har i sin avhandling Övervakning av genetisk mångfald – aspekter och hänsynstaganden ur ett bevarandeperspektiv bidragit till att öka kunskapen om den svenska älgstammen och öring i svenska fjällsjöar.

Genom genetiska analyser har Johan Charlier kommit fram till att den svenska älgstammen består av tre genetiskt skilda populationer; en sydlig, en central och en nordlig population. Ytterligare studier krävs dock och framförallt behöver den svenska älgstammen studeras under en längre tidsperiod för att eventuella genetiska effekter av rådande förvaltningen ska kunna klarläggas.

För öring ser den genetiska strukturen helt annorlunda ut. Här är det inte ovanligt att individer kan vara väldigt genetiskt olika varandra inom mycket begränsade avstånd. Öring i sjöar eller mindre vattensystem utgör ofta genetiskt distinkta populationer som bör förvaltas separat.

– I min forskning har jag använt data insamlat från en liten jämtländsk fjällsjö under en 30års period. Jag har bland annat studerat hur den genetiska variationen förändrar sig i en naturlig öringpopulation, opåverkad av storskaligt fiske. Sådan information är viktig för att kunna jämföra med, och tolka, de förändringar som vi kan se i populationer som är starkt nyttjade av människan.

– Genom att märka fisk har vi också tagit reda på hur många öringar det finns i sjön. Vi blev lite förvånade då det var färre fiskar än vad vi trodde. Trots detta har vi inte kunnat se att populationen förlorar genetisk variation. Detta beror antagligen på att sjön är en del av ett större vattensystem och resultaten belyser det viktiga i att behålla de populationssystem och möjligheter till genetiskt utbyte som finns naturligt. Ett stort problem idag är ju att naturliga levnadsmiljöer fragmenteras vilket leder till ökad risk för inavel, avslutar Johan Charlier.

Att stora naturområden förstörs på grund av mänsklig aktivitet och att många arter riskerar att försvinna är något som de flesta vet om. Det som däremot inte många känner till är att åtskilliga växter och djur även hotas eftersom genetisk variation inom arter går förlorad. Detta kan på sikt leda till minskad förmåga att anpassa sig till miljöförändringar. För att kunna upptäcka förlust av genetisk variation måste genetiska mönster studeras över tid.

Avhandlingens namn: Monitoring gene level biodiversity – aspects and considerations in the context of conservation (Övervakning av genetisk mångfald – aspekter och hänsynstaganden ur ett bevarandeperspektiv)

Avhandlingen finns att ladda ner som pdf

För mer information kontakta gärna:
Johan Charlier, Zoologiska institutionen, Avdelningen för populationsgenetik, Stockholms universitet: Tel 08-16 42 79, Mobil 073-993 05 86
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 64 000 studenter och 5 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera