Arbetsmarknadsstatistik ett tidigt instrument för bevakning av konjunkturen
I ny avhandlingen undersöker och kartlägger ekonomhistorikern Sven Hellroth uppkomsten och institutionaliseringen av en statlig bevakning av läget på arbetsmarknaden och konjunkturen i allmänhet i Sverige mellan åren 1893 och 1914.
– Syftet var inte från början att bygga upp en bevakning av läget på arbetsmarknaden utan denna växte fram ur de statistikinsamlingar över arbetsmarknaden som Kommerskollegium och senare Socialstyrelsen gjorde, säger Sven Hellroth.
Ekonomisk-historisk forskningen brukar vanligen associera det här slaget av politiska åtgärder med 1930-talets krispolitik och tillkomsten av Konjunkturinstitutet 1937. Avhandlingen visar att snarlika idéer om ekonomisk-politiska åtgärder och institutionella arrangemang mot konjunkturellt uppkommen arbetslöshet fanns redan före första världskriget i Sverige.
Gemensam drivkraft bakom tillkomsten av dem var den så kallade arbetarfrågan. Ursprunget till bevakningen av arbetsmarknaden var tillkomsten av en offentlig arbetsstatistik 1893-1902. Bevakningen av läget på arbetsmarknaden växte fram som ett resultat av uppbyggnaden av den offentliga arbetsstatistiken på Kommerskollegium och Socialstyrelsen mellan åren 1903 och 1913.
Bevakningen av arbetsmarknaden sammanställdes med hjälp av enkäter ställda varje kvartal till olika branscher om bland annat sysselsättningsläget på en rad orter och arbetsförmedlingarnas månatliga statistik över antalet arbetssökanden, lediga och tillsatta platser Vid tiden före första världskriget hade det etablerats en avdelning på Socialstyrelsen som självständigt bevakade läget på arbetsmarknaden.
– Mellan åren 1909 och 1912 föreslogs och utreddes behovet av en så kallad krisbarometer, det vill säga införandet av vad vi idag kallar ekonomiska indikatorer vilkas syfte var att tidigt signalera en växling i konjunkturen, för att underlätta genomförandet av en politik mot arbetslöshet, säger Sven Hellroth. Denna tanke var ny vid den här tiden. 1913 fick Kommerskollegium i uppdrag att varje månad ta fram en konjunkturöversikt som skulle orientera det allmänna, näringslivet och hushållen om det ekonomiska läget i landet. Konjunkturöversikten publicerades första gången 1914 i publikationen Kommersiella Meddelanden.
Från arbetsstatistik till konjunkturöversikt: arbetarfrågan och etablerandet av en statlig konjunkturbevakning i Sverige 1893-1914.
Ytterligare information
Sven Hellroth vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 26 83, e-post sven.hellroth@ekohist.su.se
