Urskogskonflikt onödig om alla deltar
Europas sista urskog, Bialowieza, rymmer stor biologisk mångfald – men meningarna går isär om hur den bäst ska bevaras. Malgorzata Blicharska skriver i sin doktorsavhandling vid SLU dels att allmänhetens medverkan i planering och beslut är nödvändig, dels att utbildning, styrmedel och dialoger behövs för att lösa konflikter.
Bialowiezaskogen i nordöstra Polen är ett område som är mycket betydelsefullt för den biologiska mångfalden. Det är i praktiken den enda större urskog i Mellaneuropa som fortfarande finns kvar.
Malgorzata Blicharska fokuserar i sin doktorsavhandling vid SLU på hur europeiska riktlinjer för bevarande av biologisk mångfald tillämpas och hur allmänheten deltar i denna process. Framförallt tittar hon på den roll som människor, både planerare och andra aktörer, spelar för bevarandet av den biologiska mångfalden. Hennes arbete berör Polen och Sverige och omfattar regional-, väg- och skogsbruksplanering.
Konflikten om hur Bialowiezaskogen i Polen ska skötas har pågått i tjugo år. Två tydliga grupper ser skogen på två helt olika sätt – antingen som någonting som måste skötas för att bli kvar (skogsmän och lokalbefolkning) eller som någonting som kan klara sig själv utan skötsel (forskare och miljöaktivister). Dessutom är starka känslor inblandade och extrema åsikter dominerar i konflikten.
Malgorzata Blicharska frågade sig varför en konflikt som i Bialowieza kan vara så långvarig. Och varför de olika grupperna inte kan prata med varandra längre.
– Jag har nu insett att hela konfliktprocessen från början var felhanterad – olika grupper fick inte kommunicera på ett bra sätt och samarbeta, säger Malgorzata Blicharska.
Det här väckte hennes intresse för frågan om hur olika syn på naturen kan avgöra biodiversitetens öde, och för hur människor kan vara viktiga aktörer. Därför handlade nästa forskningsfråga om hur planerare i olika sektorer hanterar biodiversitet i sina jobb. Hur är deras uppfattning av biologisk mångfald och dess bevarande? Har de resurser för att jobba med dessa frågor? Tycker de att det är viktigt att jobba med det?
Att allmänheten tar del i beslutsfattandet är väldigt viktigt för hela planeringsprocessen, inte bara för att undvika konflikter, utan också för att bygga förtroende och skapa en känsla av rättvisa. Därför tittade Malgorzata Blicharska också på hur planerare påverkar allmänhetens deltagande i planering.
Resultaten tyder på att det finns många brister i planeringsprocesserna när det gäller både biologisk mångfald och allmänhetens deltagande. Det finns även ett behov av att planerare och allmänhet får utbildning om bevarande av biologisk mångfald.
– Man behöver också införa olika typer av styrmedel, t.ex. skatter, som kan påverka beteenden och sätta igång en konstruktiv dialog. På längre sikt kan detta förändra attityderna hos människor med inflytande över den biologiska mångfalden.
————————————
FL Malgorzata Blicharska, Skogsmästarskolan, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Role of planners and public participation in planning for biodiversity”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
– Tid: måndagen den 31 oktober kl 09.30
– Plats: Craafordsalen, Alnarp
– Opponent: Professor Roland Gustavsson, Landskapsutveckling, SLU, Alnarp
Mer information
malgorzata.blicharska@slu.se, +46 76 822 66 16
Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/8346/
Skogsmästarskolan, http://www.slu.se/sv/fakulteter/s/om-fakulteten/institutioner/skogsmastarskolan/
