Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 oktober 2011

Effekter av avskogning och expansion av jordbruket i den peruanska bergsdjungeln

Lina Lindell, forskare i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet, utreder i sin avhandling ”Environmental effects of agricultural expansion in the upper Amazon – a study of river basin geochemistry, hydrochemistry, and farmers´ perceptions” det geokemiska tillståndet i naturmiljön i Amazonas, och till vilken grad detta har påverkats av avskogning och förändrad markanvändning.

Effekterna av avskogningen i Amazonas sträcker sig långt bortom de lokala områdena eftersom dessa skogar utgör en viktig del av jordklotets hydrologiska och klimatologiska system, vilket till exempel påverkar omfattningen av klimatförändringar. Det är alltså av stor vikt för både lokal och global hållbar utveckling att avskogningen av Amazonas avstannar.

Avskogning av Amazonas höglandsskogar sker huvudsakligen av bönder då de etablerar småskaliga jordbruk. Omvandlingen av landskapet sker genom svedjebruk, en markanvändning som med rådande populationsdensitet är ekologiskt ohållbar.

För att undersöka effekterna av detta har Lina studerat hur jordmånen påverkas av svedjning och av förändrad markanvändning. Eftersom förändrade processer i marken i sin tur kan påverka kemin i vattendrag genom till exempel ytavrinning har hon även studerat den kemiska kvaliteten hos vattendrag som dränerar områdena.

Resultaten i studien visar att effekterna av avskogning och svedjejordbruk på det kemiska tillståndet i miljön är mycket mindre än de spatiala skillnaderna i geokemi som orsakas av naturliga faktorer. Avhandlingen visar också att det är nödvändigt att inkludera faktorer som representerar naturliga variationer i studier av miljöpåverkan för att inte missbedöma effekter från människors aktiviteter.

En av avhandlingens unika egenskaper är en integrering av naturvetenskaplig och miljöpsykologisk information. För att få en heltäckande förståelse av miljöförändringarnas effekter har Lina, vid sidan av skillnader i geokemisk sammansättning av jordmån, ytvatten och sediment, även studerat småbönders syn på hur naturmiljön förändrats över tid samt hur det påverkat deras livssituation.

– För att utveckla strategier för en bättre hantering och förvaltning av naturmiljön är det nödvändigt att förstå samspelet med den lokala befolkningen och att få kunskap om böndernas attityder till miljö och hållbar utveckling, säger Lina Lindell.

Till skillnad från resultaten om det kemiska tillståndet så visar studien att lokalbefolkningen upplever en ökande och betydande försämring av naturmiljön som blivit märkbar i huvudsak under de senaste 20 åren. Det handlar till exempel om en drastisk minskning i förekomst av fisk och vilda djur. Dessutom anser de att klimatet har förändrats till torrare och varmare förhållanden vilket rapporterades utgöra den främst bidragande faktorn till en negativ förändring i livskvalitet.

Resultaten från den här avhandlingen kan användas i arbetet med att ta fram prioriteringar, och för att identifiera nyckelfaktorer, som är nödvändiga för att uppnå hållbar utveckling, både med avseende på socioekonomi och naturmiljö, i Amazonas högland och i andra delar av världen där liknande problem råder.

Lina Lindell är född och uppvuxen i Mjölby. Han tog sin magisterexamen i Miljö och vattenteknik vid Uppsala universitet 2003 och sedan 2005 har han varit doktorand inom miljövetenskap vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Environmental effects of agricultural expansion in the upper Amazon – a study of river basin geochemistry, hydrochemistry, and farmers´ perceptions” försvaras den 21 september, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är Doc. Michael E. McClain, UNESCO-IHE, Institute for water education, Delft, Nederländerna.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Lina Lindell, telefon: 0480-44 61 96 eller e-post: lina.lindell@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera