Landskapets minne ger nytt hopp för Sveriges naturbestånd
Ny forskning visar att landskapets minne i form av en fröbank i jorden gör det möjligt för växtarter som försvunnit att återvända till vegetationen. I en artikel publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology presenterar forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins vid Stockholms universitet resultatet från sina undersökningar av svenska naturbetesmarker.
De vilda blommorna på Sveriges naturbetesmarker är viktiga för många organismer, både människor och djur. Eftersom naturbetesmarker minskat kraftigt under det senaste århundradet då många övergavs, planterades med skog eller plöjdes upp till åkermark har många arter som är beroende av gräsmarkshävd fått det svårt att överleva i landskapet.
– I vårt omfattande landskapsekologiska experiment, där vi undersökte frön som finns i jordens fröbank och frön som faller ner på marken i så kallade fröregn, fann vi frön från typiska naturbetesmarksväxter på platser där de har försvunnit från vegetationen, säger Alistair Auffret vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.
– På både åkerholmar och sedan länge övergivna naturbetesmarker hittade vi i fröbanken flera så kallade gräsmarksspecialister – arter som är beroende av bete. Dessa skulle kunna bidra till lyckad restaurering av artrika gräsmarker i framtiden, menar Alistair Auffret. Från fröregnet verkar det tyvärr som om dagens skötsel inte gynnar fröproduktionen på naturbetesmarker. Det kan bero på att betestrycket är så högt att det inte blir några frön som kan sprida sig till omgivningen, vilket medför en risk att artrikedomen minskar på sikt.
På modernare betesmarker, som tidigare varit åkrar, är betestrycket lågt och de kvävegynnade vegetationen växer tätt och högt och producerar massvis med frön. Detta bidrar till att de gräsmarksspecialister som kommer dit har lite chans att komma ner i marken för att gro där.
– En möjlighet vore att sammanlänka gamla artrika naturbetesmarker med de modernare artfattigare för att jämna ut betestrycket. En annan strategi vore att under en säsong inte ha bete på naturbetesmarken, så att blommorna hinner sätta frön. Det skulle gynna fröproduktion och spridning samt fylla på fröbankerna i jorden för framtiden, säger Alistair Auffret.
Artikel i Journal of Applied Ecology
Ytterligare information
Alistair Auffret vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, mobil 076-715 89 75, e-post alistair.auffret@natgeo.su.se
Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi tfn 08-16 4767, e-post sara.cousins@natgeo.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 64 000 studenter och 5 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
