Nya perspektiv kan bryta ungas utsatthet
Ungdomar som lever under utsatta hemförhållanden hamnar ofta i en utsatt situation även i skolan. Men ett sådant mönster kan brytas om de unga ges möjligheter att betrakta sig själva på ett nytt sätt. Det visar en doktorsavhandling i socialt arbete från Stockholms Universitet.
Ungdomar som är placerade i socialtjänstens dygnsvård har ofta en problematisk skolsituation. De klarar sig dessutom ofta sämre än andra när det gäller att etablera sig i samhället som vuxna. I avhandlingen Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande – en studie av fem livsberättelser av Ylva Spånberger Weitz studeras dessa mönster närmare. Hennes studie pekar bland annat på en särskild typ av diskursiv utsatthet hos den här gruppen av unga, en utsatthet som är kopplad deras erfarenheter av att inte vara som andra, att inte passa in. Den här känslan av att inte leva ett normalt liv gör det också svårare för dem att finna sig tillrätta i skolans ”normalvärld”.
– De ungas erfarenheter av utsatthet i familjen stämmer dåligt överens med föreställningen om hur en normal barndom ska se ut. Då blir det också svårt för dem att finna en tillhörighet i skolan. De upplever att de inte passar in, att det inte finns någon plats för dem, säger Ylva Spånberger Weitz.
Men dessa mönster av utsatthet kan brytas. Studien visar hur nya positiva relationer, exempelvis i skolan eller i samhällsvården, kan öppna dörrar för de unga mot en ökad tillhörighet. Genom att identifiera sig med andra breddas de ungas perspektiv, nya sociala relationer för med sig nya föreställningar om vilka de kan vara och hur deras liv kan se ut. Och det i sin tur skapar nya möjligheter både för en starkare tillhörighet i skolvardagen och för en bättre framtid.
– De unga berättar om hur de har träffat människor som har förändrat deras sätt att se på sig själva. Plötsligt kan de se en framtid för sig själva med en utbildning och ett riktigt jobb. Man kan se det som att de har fått tillgång till nya modeller för hur de kan se på sig själva och sin framtid, säger Ylva Spånberger Weitz.
En viktig slutsats är att de ungas olika vägar genom skola och samhällsvård är tätt förbundna med deras försök att förstå sig själva och sina liv – i relation till de sociala sammanhang de lever i. Studien pekar på vikten av att samhällets insatser tar sin utgångspunkt i ett helhetsperspektiv, där de ungas eget förståelsearbete är centralt, och där hänsyn tas till alla aspekter av de ungas vardag och framtid.
Fakta socialtjänstens dygnsvård: En placering i dygnsvård innebär att socialtjänsten under en period tar över ansvaret för den ungas vård och fostran, och att han eller hon i och med detta flyttas till ett boende utanför hemmet. Det kan röra sig antingen om en annan familj, ett familjehem, eller en behandlingsinstitution, ett HVB-hem.
Avhandlingens titel: Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf här
För mer information: Ylva Spånberger Weitz, forskare och lärare vid institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet. Tele: 0701-70 70 14, e-post: ylva.weitz@socarb.su.se