Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 oktober 2011

Om opinionsbildning i tidningsledare

År 1971 präglades av en stor strid på arbetsmarknaden, cirka 4 000 personer tas ut i strejk av Saco och SR och arbetsgivaren staten svarar med lockout av 28 000 statsanställda. En ny avhandling, Saco-SR-konflikten 1971 – en analys av opinionsbildning i tidningsledare av Gunilla Hellström fokuserar på hur tidningarnas ledarsidor valde att skildra konflikten.

År 1971 präglades Sverige av en stor strid på arbetsmarknaden, då cirka 4 000 personer tas ut i strejk av Saco och SR och arbetsgivaren staten svarar med lockout av 28 000 statsanställda. Konflikten aktualiserar starka politiska motsättningar och slutar med en tjänstepliktslag. En ny avhandling, Saco-SR-konflikten 1971 – en analys av opinionsbildning i tidningsledare av Gunilla Hellström fokuserar på hur tidningarnas ledarsidor valde att skildra konflikten och argumentera för den ena eller andra sidan. Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. 

– Materialet uttrycker mycket kritik. Det är intressant att forska i och viktigt att upptäcka vilka medel opinionsbildare använder sig av för att påverka läsare och lyssnare. Eftersom materialet uttrycker stora politiska motsättningar finns också många olika sätt att uttrycka kritik och att argumentera eller agitera för en åsikt. Dessa olika sätt förekommer även i dagens politiska debatt.

Gunilla Hellström har undersökt 125 ledare i 8 olika tidningar med olika partifärg publicerade under konfliktens sex veckor. Tidningarna är Arbetet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Skånska Dagbladet, Norrskensflamman, Värmlands Folkblad, Aftonbladet och Expressen.

– Jag har gjort en textanalys och undersökt vilka olika typer av budskap som finns i ledare. Man redogör för vad som hänt och kommenterar det på olika sätt med analys, bedömning, kritik och handlingsuppmaningar. Det visar sig att många av morgontidningarna har ett grundmönster. De byggs upp på samma sätt med redogörande avsnitt som kommenteras på olika sätt. Det finns också ledare som varvar analys och kritik.

– När det gäller hur kritik uttrycks kan den motiveras av ledarskribenten så att läsaren förstår varför en part i konflikten kritiseras. Men man kan också komma med starka värdeomdömen som inte alls motiveras. Det finns även andra sätt att vara kritisk på, en del typiska för vissa tidningar.

Disputationen äger rum den 7 oktober vid Stockholms universitet, Frescati, Södra huset, hörsal 9, plan 3.
För mer information kontakta gärna: gunilla.hellstrom@nordiska.su.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera