Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 september 2011

Forskare lobbade fram steriliseringar

Det var ett socialt nätverk av genetiskt intresserade forskare som lanserade rashygienen och lobbade fram steriliseringslagarna i Sverige. Tack vare nätverket kunde också zoologen Nils von Hofsten få det inflytande han hade över steriliseringsverksamheten.

– Nätverket hade en större betydelse än vad som hittills varit känt för både rashygienen och steriliseringarna i Sverige. Det bedrev skickliga lobbykampanjer och det bar fram Nils von Hofsten till hans maktposition, säger Maria Björkman, som disputerar med en avhandling vid Linköpings universitet om Nils von Hofsten, eugeniken och steriliseringarna.

Nils Hofsten ingick själv i nätverket. Han var från början zoolog, men ägnade en stor del av sitt femtioåriga yrkesliv åt ärftlighetsforskning och rashygien. Som vetenskapligt råd på Medicinalstyrelsen hade han makt över både lagstiftningen om steriliseringar och enskilda ärenden. Han var också ledamot av Rasbiologiska institutets styrelse. Samtidigt var han rektor för Uppsala universitet och en erkänd antinazist.

I en tid när industrialismen medförde nya samhällsproblem var eugenikens syfte enligt Nils von Hofsten att förhindra att underklassens sinnesslöa fortplantade sig. Sociala problem tolkades biologiskt och de sinnesslöa ansågs med den tidens terminologi vara av sämre biologiskt material.

– Ända in på 1960-talet hävdade Nils von Hofsten att en ”tillräcklig” sterilisering av de sinnesslöa var bra för befolkningen som helhet, berättar Maria Björkman.
Med intresset för genetisk forskning och steriliseringarna uppstod på 1940- och 50-talen en så kallad ärftlighetsskräck hos en del svenska par som blev oroliga för att deras arvsanlag skulle orsaka sjukdom i kommande släktled. På Medicinalstyrelsen ville man lindra oron. Nils von

Hofsten gav genetisk rådgivning och gjorde sannolikhetskalkyler för risken att barnen skulle drabbas av en ärftlig sjukdom.

– Det är en intressant parallell till hur vi idag hanterar forskningsresultat om hur arv, livsstil och miljö samverkar, säger Maria Björkman.

Avhandlingen heter Den anfrätta stammen: Nils von Hofsten, eugeniken och steriliseringarna 1909-1963 och är utgiven på Arkiv förlag. Maria Björkman disputerar den 23 september 2011. Hon kan nås på 073-82 522 32 och maria.bjorkman@liu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera