Tema

Föreställningar om intelligens i skolan konserverar klassmönster

En studie av elever på gymnasiets transportprogram visar att de ofta talar om sig själva som smarta när det gäller praktiska saker – men inte teoretiska. Detta trots att de i verkstan och trafiken ofta ägnar sig åt avancerat tänkande.

Studien är gjord av Helena Korp, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Väst i Trollhättan.
– Det här speglar en inlärd kulturell föreställning om att människor antingen är praktiskt eller teoretiskt lagda. Den föreställningen stämmer inte och den leder till att gamla köns- och klassmönster i utbildningen och arbetslivet konserveras, säger Helena Korp.
Genom sin studie ville hon ta reda på hur eleverna på ett transportprogram ser på intelligens och hur deras synsätt påverkar deras skolvardag. Hon gick själv en kurs i tunga fordonsmekanik tillsammans med eleverna. En del men inte alla hade haft det ganska tufft i grundskolan.
Helena Korp berättar om en elev som har stora svårigheter i kärnämnena. Under en lektion i fordonsmekanik funderar han över hur det skulle vara om lastbilarnas bromssystem fungerade med hydraulik istället för tryckluft. Han tillämpar fysikens lagar i sitt resonemang och räknar i huvudet på volymer och tryck. Det här är Helena Korps mest slående exempel på ett generellt fenomen. Det är som om eleverna var omedvetna om att de ägnar sig åt avancerat teoretiskt tänkande.
– De säger saker som, ”matte, det är ingenting för oss, för vi är inga teoretiker”, så för dem är det här inte teoretisk kunskap, säger Helena Korp.
Det som istället värderas på transportprogrammet är en annan typ av smarthet. Det handlar om att kunna lösa kniviga situationer på ett smidigt sätt. Kör man utomlands handlar det om olika regelverk, tullhandlingar och så vidare och också om att förstå olika uppförandekoder.
– Du måste vara diplomatisk, kreativ, lösningsinriktad. Du måste kunna fixa grejer, säger Helena Korp.
Som smarthet räknas också ett visst väldigt maskulint sätt att tala och skämta som är fullt av understatements och ganska självironiskt.
Helena Korp tror att många elever upplever transportprogrammet som en revansch efter många misslyckanden i grundskolan. De känner att de passar in, får erkännande och blir alltmer kompetenta. Samtidigt kan den maskulina jargongen och avståndstagandet till mer akademiska kunskaper göra att till exempel tjejer och elever som faktiskt gillar att studera kan bli utanför.
– Det måste gå att förena en önskan att bli lastbilschaufför eller något annat med olika intressen, framtidsdrömmar och sätt att vara. Det här behöver gymnasieskolan bli bättre på, säger Helena Korp.

Referens: What counts as being smart around here? The performance of smartness and masculinity in vocational upper secondary education, Helena Korp, Education, Citizenship and Social Justice, 2011

Kontaktinformation
För mer information kontakta Helena Korp, 0730-996928, helena.korp@hv.se

Pressmeddelande lämnat av forskningskommunikatör Charlotta Sjöstedt, 0733-975081, charlotta.sjostedt@hv.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Föreställningar om intelligens i skolan konserverar klassmönster

 lästid ~ 2 min