Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 september 2011

Ett steg närmare läkemedel mot ögontorrhet

Att hela tiden känna irritation i ögonen och ha känslan av sand eller skräp under ögonlocken är en påfrestande verklighet för många. Miljontals människor världen över lider idag av ögontorrhet, och behandlingen av tillståndet är mycket bristfällig. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet, ”Effects of adenosine and acetylcholine on the lacrimal gland”, tar Stina Carlsson ett steg på vägen mot att hitta läkemedel mot tårkörtelberoende ögontorrhet.

Ett ursprung till problem med torra ögon kan vara alltför låg produktion av tårvätska från tårkörteln; det krävs då stimulans av tårkörtelsekretionen för att tillståndet långsiktigt ska förbättras. Målet med Stinas avhandling har varit att studera tårkörtelns celler och se vad som kan påverka tårkörteln till att producera mer tårvätska. Detta ger ökad kunskap om hur tårkörtelns celler fungerar, och är också ett steg på vägen mot att hitta läkemedel mot tårkörtelberoende ögontorrhet.

Stinas arbete har visat att de kroppsegna molekylerna adenosin och acetylkolin kan vara en del av en lösning. Hon påvisar att det på tårkörtelcellerna finns receptorer för adenosin och att stimulering av dessa receptorer ger en ökad tårvätskeproduktion. Särskilt stor blir effekten av adenosin tillsammans med acetylkolin. Studierna har också givit en fingervisning om vad som händer inuti cellen när dessa receptorer stimuleras, genom att de signaler som cellerna använder sig av för att producera och släppa ut tårvätska har undersökts. Genom ytterligare kunskap om mekanismer som aktiveras inuti cellerna när de stimuleras kan mer effektiva och direktverkande läkemedel produceras i framtiden.

Vissa former av ögontorrhet är kopplade till ett mer komplext sjukdomstillstånd, som Sjögrens syndrom eller reumatoid artrit. Stina har i sin studie också kunnat visa att det finns fler adenosinreceptorer på tårkörtelceller hos möss som har en Sjögrens-liknande form av ögontorrhet jämfört med friska möss.

– Eftersom vi ser en effekt när dessa receptorer aktiveras på friska celler bör effekten vara ännu större på dessa sjuka möss eftersom fler adenosinreceptorer kan ta emot signalen, menar Stina Carlsson. Om effekten av stimulering av receptorerna visar sig vara större hos sjuka kan ett framtida läkemedel som verkar på adenosinreceptorerna också ha mer kraftfull verkan, säger hon.

Vidare visar studien också att acetylkolin använder sig av proteinet p38 inne i cellen för att få cellerna att utsöndra tårvätska. Denna funktion har inte observerats hos detta protein tidigare. Då p38 har sekretionsreglerande verkan i tårkörtelns celler är det möjligt att proteinet är viktigt även i andra körtlar.

– Sammantaget utgör denna avhandling en byggsten i arbetet för att kartlägga tårkörtelns funktion, berättar Stina Carlsson. Steget till att kunna använda adenosinreceptorer som mål för läkemedel är fortfarande stort, men mitt arbete kan vara ett steg på vägen mot att hjälpa människor med torra ögon, avslutar hon.

Stina Carlsson är född och uppvuxen i Nybro. Hon tog sin magisterexamen vid Högskolan i Kalmar och sedan 2007 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Effects of adenosine and acetylcholine on the lacrimal gland”, försvarades den 9 september, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var Assoc. Prof. Darlene A Dartt, Harvard Medical School, Boston, USA.

För mer information kontakta Stina Carlsson, telefon: 0480-44 61 84, 070-5785628 eller e-post: stina.carlsson@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se“>lupress@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera