Tema

Historiker publiceras i Global Environmental Change

Möjligheten för urfolk världen över att kunna anpassa sig till exempelvis klimatförändringar och behålla sina näringar är beroende av flera faktorer, socioekonomiska krafter och olika regleringar som alla har en lång historisk bakgrund.

Renskötselns starka koppling till markanvändning, tillsammans med den växande fokuseringen på klimatförändringar har skapat ett ökat intresse för dess socio-ekologiska återhämtningsförmåga och sårbarhet.

I det senaste numret av den ansedda tidskriften Global Environmental Change återfinns en artikel Reindeer management during the colonization of Sami lands: A long-term perspective of vulnerability and adaptation strategies av Isabelle Brännlund och Per Axelsson, vid Centrum för Samisk forskning. 

Brännlund och Axelssons artikel som är baserad på 1800-tals och tidigt 1900-tals källor visar att även om det finns uppenbara skillnader mellan rennäringen igår och idag, så är det fortfarande samma ty av begränsningar och anpassningsstrategier.

Den främsta anpassningsstrategi var, och är fortfarande, en flexibel användning av betesmark, och det tydligaste begränsningarna var och är förlusten av makt över jorden och påförda regleringar.

Artikeln för fram att historiskt material måste användas i högre utsträckning för att kunna förstå dagens globala samhällsförändringar.
Isabelle Brännlund är doktorand i historia och kopllad till det tvärvetenskapliga projektet “Adaptations of natural resource-based communities to climatic and societal changes” (FORMAS) och placerad vid Centrum för Samisk forskning.

Per Axelsson, Dr. i historia vid Centrum för Samisk forskning och affilierad till Centrum för befolkningsstudier. Hans arbete finansierades av Umeå University Young Researcher Award.

Länk: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S095937801100032X

Kontaktinformation
Kontakt:
isabelle.brannlund@cesam.umu.se
per.axelsson@cesam.umu.se

Historiker publiceras i Global Environmental Change

 lästid ~ 1 min