Artikel från Uppsala universitet
25 juli 2011

Små mängder antibiotika ger stora problem

Ny forskning från Uppsala universitet visar att antibiotikaresistenta bakterier kan anrikas vid extremt låga koncentrationer av antibiotika. Resultaten tyder på att de antibiotikarester som sprids i miljön från människor och djur bidrar till resistensproblematiken. De nya fynden publiceras nu i den välrenommerade tidskriften PLoS Pathogens.

Antibiotikaresistens är ett växande medicinskt problem som hotar sjukvården över hela världen. Hittills har man trott att resistenta bakterier huvudsakligen selekteras fram i de människor och djur som behandlas med höga doser av antibiotika vid infektioner. De nya resultaten som nu publiceras tyder dock på att de mycket låga koncentrationer som finns i yttre miljöer som till exempel avlopp, sjöar och vattendrag också kan bidra till selektion för resistens.

– När vi människor eller djur behandlas med antibiotika så kommer ungefär hälften av antibiotikadosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form, berättar Dan Andersson, professor vid Uppsala Universitet, som lett studien tillsammans med professor Diarmaid Hughes.

Dessa antibiotika sprids via avloppssystem ut i vatten och mark och om antibiotikat är stabilt så kan det förbli aktivt i miljön under mycket lång tid och därigenom anrika för resistenta bakterier. Bakterierna kan i sin tur infektera människor och djur via till exempel livsmedel. Enbart i Sverige beräknas vi och våra djur varje år via urinen släppa ut i storleksordningen 10-20 ton aktivt antibiotika i naturen på grund av att vi använder antibiotika för att behandla infektioner. Hur mycket aktivt antibiotika som sprids ut totalt över hela världen är oklart men sannolikt rör det sig om mer än 100 000 ton per år.

Genom mycket känsliga konkurrensförsök i laboratoriemiljö där en känslig och resistent bakterie fick växa tillsammans i närvaro av låga antibiotikamängder visade forskarna att för en klass av kemiskt mycket stabila antibiotika, så kallade fluorokinoloner, kunde så låga koncentrationer som 0.1 nanogram/ml leda till selektion för de resistenta bakterierna.

– Förutom att resultaten understryker betydelsen av generellt minskad antibiotikaanvändning så väcker de också frågan om huruvida man borde aktivt rena avloppsvatten från antibiotika för att reducera selektion för resistens i naturliga miljöer. Idag sker ingen sådan specifik rening och det är möjligt att resurser borde satsas på de för närvarande kostsamma metoder som finns tillgängliga för att inaktivera antibiotika som kommer till våra reningsverk via vatten, säger Dan Andersson.

Uppsala universitet har under de senaste två åren tilldelats flera stora anslag från bland andra Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vinnova, Formas samt EU för antibiotikaforskning. Tillsammans med strategiska satsningar från fakulteten för Medicin och Farmaci har detta gjort Uppsala till ett internationellt starkt centrum inom området.

Forskningen om låga antibiotikanivåer är ett av resultaten av dessa satsningar menar Dan Andersson.

För mer information, kontakta Dan Andersson, tel: 018-471 4175, e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se eller Diarmaid Hughes, tel: 018-471 4354 e-post: Diarmaid.Hughes@imbim.uu.se.

Läs artikeln i PLoS Pathongens.

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera