Tema

Det räcker inte att enbart ha ögonen på vägen

Forskare på VTI anser att såväl själva samtalet som handhavandet av en mobiltelefon kan påverka körningen och gör så i större eller mindre utsträckning beroende på en mängd olika faktorer. Denna åsikt stöds av ett stort antal studier från olika länder.

Debatten kring mobiltelefoni vid bilkörning har tagit fart igen, bland annat efter att ny forskning feltolkats som att själva pratandet i mobiltelefon under körning skulle vara ofarligt. Vi vill här förklara varför det är olämpligt att tolka de nya resultaten på detta sätt. I dagarna har VTI dessutom fått i uppdrag av regeringen att undersöka frågan närmare.

Utredningen kommer att gå på djupet med hur resultat från olika studier bör tolkas och vilka slutsatser vi kan dra av tillgänglig forskning. Vi kommer också att undersöka hur lagar har påverkat trafiksäkerheten i länder där ett förbud mot mobiltelefoni har införts. Sammanställningen kommer att redovisas den 31 oktober.

Sedan mobiltelefonerna började dyka upp i trafiken har deras distraktionspotential och inverkan på körbeteendet varit föremål för vetenskapliga undersökningar. Genom åren har ett flertal studier från olika länder visat att den mentala belastningen vid ett telefonsamtal påverkar förarens beteende negativt. Det har också konstaterats upprepade gånger att det inte är så stor skillnad mellan handhållen och handsfree-telefoni.

Gemensamt för studierna är att de har genomförts under relativt kontrollerade förhållanden, antingen i en körsimulator eller på en förbestämd rutt i verklig trafik. Det har också varit förutbestämt när förarna ska prata i telefon och vad samtalet ska handla om. Man har sedan jämfört körbeteendet då föraren pratar i telefon med en exakt likadan situation men där föraren enbart kör. Ett sådant upplägg tillåter slutsatsen att det är just telefonsamtalet som är orsaken till det förändrade beteendet. Man har också kunnat konstatera att inverkan på körbeteendet beror både på komplexiteten i trafiken och på hur krävande samtalet är. Är trafiksituationen enkel och lättöverskådlig kan påverkan av ett telefonsamtal på körbeteendet vara mycket mindre eller kanske inte ens mätbar jämfört med vanlig körning. Samtidigt försämras körbeteendet i takt med att trafiksituationen eller samtalet blir mer krävande.

Nyligen genomfördes en studie i USA där buss- och lastbilsförare observerades i verklig trafik med hjälp av en kamera som filmar både föraren och trafiken runt fordonet i samband med starka inbromsningar och liknande kritiska händelser.

Dessa säkerhetskritiska händelser har sedan jämförts med icke säkerhetskritiska händelser som spelades in på grund av falsklarm i loggsystemet. Ett av resultaten från denna studie är att sannolikheten att befinna sig i en säkerhetskritisk situation är mindre när man talar i telefon. Det är lockande att tolka detta resultat som att det är ofarligt eller till och med bra att prata i telefon medan man kör, men så är det faktiskt inte. Till exempel kan det vara så att förarna väljer att prata i telefon i lugna situationer då det är osannolikt att hamna i en konfliktsituation. Är man mer benägen att föra (långa) samtal i en mindre komplex miljö, och utgår man ifrån att fler säkerhetskritiska händelser uppstår i en mer komplex miljö, så kan enbart denna aspekt förklara resultatet i den amerikanska studien. Det går alltså inte att dra slutsatsen att man kör säkrare på grund av att man pratar i telefon.

Det finns ett flertal aspekter man behöver ta hänsyn till för att åstadkomma pålitlig forskning.

Det första vi måste göra är att formulera en konkret fråga. Blir man en bättre eller sämre bilförare då man pratar i mobiltelefon? För att få ett tillförlitligt svar är det nödvändigt att undersöka frågan på rätt sätt. I en studie där man jämför körbeteendet i samma situation med och utan telefon kan vi utgå ifrån att upptäckta skillnader beror på telefonanvändningen. Bestämmer vi dessutom vad personerna ska prata om så vet vi hur krävande samtalet är. En sådan studie levererar dock inga svar på om personen i fråga faktiskt hade talat i telefon i denna situation eller inte.

För att få svar på en sådan fråga är det bra att observera bilförare i verkligheten. Då kan vi lära oss i vilka situationer en förare väljer att ringa upp någon, eller väljer att låta bli att ta emot ett samtal. Om föraren väljer att ringa ett samtal så måste vi jämföra hans eller hennes beteende med en körning utan telefonsamtal under liknande förhållanden för att kunna konstatera om körningen blev säkrare eller inte.

Olika aspekter snarare än motsägelsefulla resultat
Vår slutsats är alltså att de senaste forskningsresultaten kring mobiltelefoni vid körning faktiskt inte är så motsägelsefulla som de vid första anblicken kan verka. Det är bara så att de belyser olika aspekter av mobiltelefonanvändningen i trafiken.

Sammantaget kan vi sannolikt dra slutsatsen att förare brukar välja tillfällen för telefonsamtal där trafiken är lugnare och risken för kritiska händelser är mindre. Jämfört med att man inte för ett telefonsamtal i samma situation kan körbeteendet påverkas lite eller mycket, beroende på trafiksituationen, på förarens kapacitet att hantera trafiken och på hur krävande samtalet är.

Detsamma gäller naturligtvis även andra uppgifter som att äta en macka, raka sig eller ta hand om barnen.

Vill och behöver vi en ny lag som förbjuder mobiltelefoni vid körning? Redan idag har Sverige en lag om vårdslöshet i trafiken som säger att föraren inte ska ägna sig åt sådant som förhindrar att han eller hon kör säkert. Fördelen med den lagen är att människornas behov tillgodoses på flera sätt. Den gynnar trafiksäkerheten genom att innefatta mer än bara mobiltelefoni och samtidigt tillåter lagen att föraren faktiskt kan göra andra saker under bilkörningen så länge det inte påverkar trafiksäkerheten. Detta låter rimligt eftersom det ligger i människans natur att flytta uppmärksamheten mellan olika saker.

Det svåra med lagen är dock att det inte alltid är lätt att på förhand säga om ett visst beteende är farligt eller inte i en given situation. VTI har nu i uppdrag av regeringen att genomföra en samlad bedömning av kunskapsläget. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober.

Läs mer
VTI ställer samman forskning om mobiltelefonanvändning och bilkörning – uppdrag från regeringen

VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Med omkring 190 medarbetare är VTI den största transportforskningsmiljön i Sverige. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.

Det räcker inte att enbart ha ögonen på vägen

 lästid ~ 5 min