Artikel från Uppsala universitet
29 juni 2011

Syriens politik gentemot förlorade territorier

Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien.

Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien medan andra faller i glömska.

Emma Lundgren Jörums studie visar att samtliga tre områden förblivit viktiga för Syrien men att dess syn på och agerande gentemot dem skiljer sig åt och att Syrien har olika ambitioner för dem. Den interna politiska utvecklingen har avgjort hur Syrien hanterat förlusten av områdena och har även avgjort Syriens politik gentemot dem.

Hatay annekterades av Turkiet 1939. Det har aldrig formellt erkänts som turkiskt av Syrien och inkluderas som en del av Syrien på officiella syriska kartor. Av detta följer att den turkisk-syriska gränsen som skiljer Syrien från Hatay aldrig formellt erkänts av Syrien. Avhandlingen visar att Syrien inte har några ambitioner att återerövra detta område utan i allt praktiskt anser det vara ett turkiskt område. Under perioder av syrisk-turkisk spänning har frågan visserligen kommit upp men den har aldrig utgjort den centrala frågan i syrisk-turkiska konflikter. Under den senaste tioårsperioden, då de tidigare spända turkisk-syriska relationerna utvecklats i mycket positiv riktning, har Syrien i praktiken signalerat ett erkännande av gränsen samtidigt som man undvikit att diskutera frågan. Man har dock fortsatt att signalera att frågan inte är löst. Det troliga är att området förväntas kunna fungera som ett ”bytesobjekt”.

Libanon skapades 1920 av den franska mandatmakten under kraftiga protester från både Syrien och Libanons sunnimuslimska invånare. Syrien har ofta anklagats för att aldrig ha erkänt Libanons självständighet och för att vilja annektera Libanon. Avhandlingen visar att detta är fel.

– Syrien erkände Libanon på ett tidigt stadium i utbyte mot ett franskt löfte om syrisk självständighet. Syrien hyser inte några ambitioner om att ”återerövra” Libanon. Däremot har Syrien under hela självständighetsperioden genomgående underlåtit att respektera Libanons suveränitet och har med olika medel påverkat libanesisk inrikes- och utrikespolitik, säger Emma Lundgren Jörum.

Målet med Syriens agerande har varit att försäkra sig om att Libanon agerar i Syriens intresse och att libanesiskt territorium inte utgör basen för främst ett israeliskt hot mot Syrien. Libanon har dessutom utgjort en viktig ekonomisk inkomstkälla för Syrien. Syriens möjligheter att agera öppet i Libanon har varit strängt beroende av vad det internationella samfundet tillåtit och detta har fluktuerat kraftigt. Syriens mål har dock förblivit det samma över tid och man har i Libanon tydligt visat att trots att Syrien inte alltid kan driva igenom sin egen vilja är det fullt kapabelt att blockera utvecklingar som det uppfattar som negativa.

Förlusten av Golanhöjderna har aldrig accepterats av Syrien. Området ockuperades av Israel 1967 och speciellt sedan Hafez al-Asad’s övertagande av makten 1970 har Golan utgjort fokus för Syriens utrikespolitik. Så har det också förblivit under hans son och efterträdare Bashar al-Asad. Förlusten av Golan förklarar en stor del av Syriens agerande gentemot både Libanon och Hatay. Man har, i syfte att re-inkorporera Golanhöjderna i Syrien, både gått i krig och till förhandlingar. Förhandlingsperioden 1991-2000 visar att samtidigt som Syriens uppfattning om vad en syrisk-israelisk fred bör innebära utvecklades så ändrades aldrig Syriens grundkrav – ett fullständigt israeliskt tillbakadragande från Golan.

Sammantaget visar avhandlingen att relationen mellan stat och territorium är betydligt mer komplicerad än vad vi vanligtvis föreställer oss.

Underlaget för Emma Lundgren Jörums studie bygger på ett stort källmaterial på arabiska, västerländska källor samt ett omfattande FN-material. Avhandlingen försvaras den 30 augusti vid Uppsala universitet.

För mer information, kontakta Emma Lundgren Jörum, tel: 018-471 3341, 070-214 17 25, e-post: emma.jorum@statsvet.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera