Artikel från Göteborgs universitet
24 maj 2011

Stora skillnader i högstadieelevers skriftspråksutveckling

Högstadieåldern är en stark utvecklingsperiod sett till skriftspråket. Men skillnaderna är stora mellan de enskilda eleverna, vilket ställer höga krav på den undervisande svenskläraren. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Tiden som för de flesta är känd som ”högstadiet” har i tidigare forskning identifierats som en stark period av språkutveckling. Men få forskare har fokuserat på enskilda individers språkutveckling under denna period.

– På så vis har vi inte haft särskilt precis kunskap om hur språket förändras under dessa skolår, säger avhandlingens författare Mikael Nordenfors.

Han har studerat ett 30-tal elevers texter genom högstadiet (261 texter totalt) och kartlagt ett antal olika mönster för språkutveckling genom att studera ordlängd, ordmängd och ordvariation. Han studerar också vad han kallar för röstanvändning, till exempel växlingar mellan citat, referat och berättarröst. De undersökta texterna kommer från nationella prov, noveller och en mer fackspråklig typ av test, en essä.

En av Mikael Nordenfors slutsatser är att elevernas textproduktion mätt i antal ord ökar kraftigt under de första åren på högstadiet, men att mängden ord sedan tenderar att reduceras i de avslutande texterna i årskurs 9.

– Detta skulle man kunna tolka som att skrivglädjen, eller utvecklingen, stagnerar. Men mer sannolikt är det så att eleverna förmår säga vad de vill ha sagt med färre ord i förtätad meningsbyggnad, det vill säga ett språk som med åren blir mer effektivt, och därmed också präglat av mer ”vuxna” stilistiska val.

I avhandlingen påvisas några sådana stilistiska val, vilka främst går att notera hos de elever som fått högt betyg på sina texter. Ett exempel på val är att formeln för att kommentera ett citat som till exempel ”Dra åt skogen, sa Peter” av somliga avskaffas till fördel för konstruktioner som ”Dra åt skogen. Peters ord sårade honom”. Det vill säga en del elever tillägnar sig ett större stilistiskt register, men alla gör det inte.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att en del elever utvecklas starkt i sitt skrivande medan andra går mycket långsamt fram. Det leder i sin tur till en diskussion om hur man ska kunna få fler elever att nå fram till en mer kontinuerlig och starkare skrivutveckling.

– Eftersom kartläggningen visar hur mångfacetterad elevernas skriftspråksutveckling är, blir kraven på den enskilda svenskläraren därefter. Därför hoppas jag också att den ska kunna fungera som något av förberedelselitteratur för blivande och aktiva lärare. Att undervisa om texter på högstadiet är kort sagt ingen enkel sak, säger Mikael Nordenfors.

Läs avhandlingen:
Skriftspråksutveckling under högstadiet finns på GUPEA – Gothenburg University Publications Electronic Archive.

Mikael Nordenfors är verksam vid institutionen för svenska språket. Han har en bakgrund som svensklärare på högstadiet. Hans doktorsavhandling är skriven inom ramarna för forskarskolan CUL, Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning vid Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Mer information:
Mikael Nordenfors, telefon: 0706-715614, e-post: mikael.nordenfors@svenska.gu.se
Avhandlingens titel: Skriftspråksutveckling under högstadiet
Tid och plats för disputation: lördagen den 28 maj 2011 kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Synnøve Matre, Trondheim
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket, e-post: kristina.holmlid@gu.se (kostnad 350 kr)
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/25300

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera