Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 maj 2011

Situationen i skolklassen påverkar hälsan som vuxen

Elever som har färre vänner och lägre status bland sina klasskamrater har sämre hälsa som vuxna. En ny doktorsavhandling visar dessutom att gå i en skolklass med en ojämlik statusfördelning är kopplat till sämre hälsa i vuxenlivet. Oavsett om eleven själv har låg eller hög status.

– Tidigare forskning visar på att situationen i skolklassen är viktig för hälsan bland barn och ungdomar, men få studier har undersökt ifall det finns långsiktiga hälsokonsekvenser. Resultaten från studierna i min avhandling tyder på att så är fallet, säger Ylva Almquist doktorand vid Stockholms universitet. Ylva Almqvist presenterar de nya resultaten i sin avhandling som lagts fram vid Centre for Health Equity Studies (CHESS) som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Avhandlingen undersöker vilken betydelse situationen i skolklassen kan ha för elevers hälsa senare i livet. Skolklassen utgör ett intressant socialt sammanhang i och med att elever inte väljer sina klasskamrater. Ändå tillbringar eleverna i en klass mycket tid tillsammans under många år. Över tid växer ett nätverk av vänskapsrelationer fram.

– Min forskning visar att de elever som har färre vänner i sin skolklass rapporterar sämre hälsa som vuxna. De som har lägre status bland sina klasskamrater har högre risk att senare bli inlagda på sjukhus för till exempel psykiska problem, alkohol- och drogmissbruk, hjärtsjukdomar och diabetes. Bland de elever som är särskilt utanför i skolklassen är det inte bara vanligare att hamna på sjukhus som vuxna, de har också betydligt fler sjukhusvistelser. Slutligen verkar den övergripande situationen i skolklassen påverka alla elever: elever i klasser med en ojämlik fördelning av status rapporterar överlag sämre hälsa i vuxen ålder, oberoende av deras egen status, säger Ylva Almqvist.

Avhandlingen bygger på två datamaterial av individer födda på 1950-talet i Stockholm respektive Aberdeen (Skottland). Information kring kamratrelationer i skolklassen samlades in under 1960-talet och man har kunnat följa upp individernas hälsa i vuxen ålder.

– Utbildningssystemet har förändrats sen de elever som undersökts i den här avhandling gick i skolan, men det finns ingen anledning att tro att situationen i skolklassen skulle ha blivit mindre viktig. Tvärtom lyfts kamratrelationer ofta fram av elever själva som en central aspekt av skolgången. Skolan handlar om mycket mer än betyg och jag hoppas att min avhandling lyfter fram vikten av att även fokusera på det sociala samspelet mellan eleverna, säger Ylva Almquist.

Läs avhandlingen:
A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective finns på DIVA, Digitala vetenskapliga arkivet.  

För ytterligare information, kontakta:
Ylva Almquist, Centre for Health Equity Studies (CHESS)
E-post: ylva.almquist@chess.su.se, Tel: 08-674 79 69; 0706-014 114
 

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera