Malmöbor från Afrika är ingen homogen grupp

Människor med utländsk härkomst har varit, och är fortfarande, marginaliserade i det svenska samhället. I Malmö kommer fyra procent av alla med utländskt ursprung från Afrika, och de flesta har flyttat dit relativt sent. Flera studier visar att gruppen är extra utsatt för rasism och diskriminering. 

Ingen homogen grupp
Under sex månader 2007–2008 genomförde Jonathan Ngeh, själv från Kamerun, en fältstudie i Malmö, där han intervjuade individer och grupper med ursprung i Somalia och Kamerun och genomförde deltagande observationer på olika samlingspunkter, som exempelvis föreningslokaler. Dessutom utfördes också intervjuer med några etniska svenskar, och med tjänstemän på centrala samhällsinstitutioner. 

I tidigare studier har invandrade personer från Afrika ofta behandlats som en homogen grupp. Det är dock stora variationer vad gäller vilka upplevelser man har från tidigare hemländer, varför och hur flytten till Sverige sett ut och hur livet har kommit att bli här i Sverige. Det kan gälla skilda ekonomiska villkor, skillnader mellan kvinnor och män eller delaktighet i olika nationella eller regionala nätverk. Det Jonathan Ngeh visar är att somalier och kamerunare uppfattar de utmaningar som de möter i Sverige på olika sätt. Några ser marginaliserande handlingar som kränkningar av deras grundläggande rättigheter, och svarar genom ett aktivt motstånd, genom att påtala och synliggöra kränkningen. Andra är mindre kritiska, och gör lite eller inget motstånd. 

En central aspekt kan vara att Kamerun och Somalia har olika politisk historia och ekonomisk utveckling. I Somalia rasar ett brutalt inbördeskrig, och många invånare har flytt landet. Det är en större grupp som har invandrat till Sverige. I Kamerun är spänningar mellan regioner, stammar och olika etniciteter fortfarande hög, och många flyttade till Sverige av ekonomiska skäl och för att utbilda sig. Jämfört med somalier är de relativt få, och har inte bott så länge i landet. 

Tjänstemän ignorerar ofta problemen
Enligt Jonathan Ngeh bidrar etablerade regler och rutiner på arbets- och bostadsmarknaden, men också människors vardagliga handlingar, till somaliers och kamerunares marginalisering i samhället. Det kan handla om att deras erfarenheter negligeras på arbetsmarknaden, att man blir åsidosatt vid tjänstetillsättningar, att man inte får bostäder man står i kö för av skäl som uppfattas som märkliga, att kollegors agerande bidrar till att man får de tyngsta eller de mest monotona arbetsuppgifterna, att lärare ignorerar klasskamraters rasistiska uttalanden.

Vardagliga handlingar leder på olika vis till att individer ur vissa grupper marginaliseras i samhället. Jonathan Ngehs studie visar hur etniska svenskars större inflytande i samhället, på grund av att de har större tillgång och kontroll över centrala resurser i samhället som till exempel arbetstillfällen och bostäder är mer betydelsefullt än handlingar utförda av personer ur olika etniska minoriteter. För invandrade personer som till exempel saknar kontaktnät i samhället, blir det svårare att få arbetslivserfarenhet, något som leder till arbetslöshet och till utanförskap i form av fattigdom och sämre levnadsstandard. Ngeh menar att tjänstemän vid olika institutioner, till exempel Arbetsförmedlingen, ofta väljer att ignorera att rasism och diskriminering är ett stort problem, och detta är en del av strukturen som skapar påtaglig marginalisering. 

Fakta om disputationen
Fredag den 20 maj försvarar Jonathan Ngeh, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln “Conflict, mariginalisation and transformation: African migrants in Sweden.” Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Peo Hansen, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings universitet. 

Kontakta gärna:
Jonathan Ngeh (talar engelska)
Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 076-262 3907
E-post: Jonathan.ngeh@soc.umu.se
Avhandlingen finns som e-publikation