Läkemedel mot benskörhet kan orsaka benbrott

Bisfosfonater är läkemedel som minskar risken för benskörhet, osteoporos, och som har använts kliniskt sedan 1990-talet. Bisfosfonaterna inaktiverar de celler som bryter ner ben och förhindrar därmed frakturer på grund av benskörhet.

Misstankar har dock funnits länge att bisfosfonater kan orsaka en annan typ av benbrott, utmattningsbrott, genom att de också förhindrar en naturlig bennedbrytning:

Benet kan inte bytas ut och vissa typer av sprickor i benet läks inte naturligt. De första fallbeskrivningarna kom 2007.

Dessa misstankar bekräftas nu av Per Aspenberg, professor i ortopedi vid Linköpings universitet, och hans medarbetare. De har gjort en nationell studie på kvinnor äldre än 55 år. Bland 12 777 kvinnor med lårbensbrott hittade de 59 med utmattningsbrott. Av dessa 59 kvinnor hade en stor majoritet, 78 procent, medicinerats med bisfosfonater, medan motsvarande andel i befolkningen som helhet var bara 5 procent.

– En internationell debatt pågår om just dessa biverkningar av bifosfonater, säger Per Aspenberg. Med den här studien torde den debatten vara avgjord. Sambandet är så starkt att vi vågar tala om ett orsakssamband.

Men studien visar också att risken för utmattningsbrott snabbt avtar när man slutar medicinera med bisfosfonater. Efter ett år utan medicin har risken minskat med 70 procent.
– Det kan tala för att man bör använda bisfosfonater som doseras sällan och att man bör sluta efter några års behandlingstid, säger Per Aspenberg.

Han betonar dock att bisfosfonaternas goda egenskaper vida överstiger de dåliga.
– Bisfosfonaternas huvudsakliga effekt kravstår: De minskar kraftigt risken för frakturer vid osteoporos. Även om det nu fastställda sambandet är starkt handlar det om en mycket liten grupp och en liten total risk.

– Bisfosfonaterna förebygger många fler benbrott än de orsakar. Alla läkemedel har biverkningar, det måste man vara medveten om. Det viktiga är att man bara använder läkemedel när man behöver dem och att de inte ges till friska människor.
Studien presenteras i en artikel i New England Journal of Medicine, en av de högst rankade vetenskapliga tidskrifterna där bara en handfull svenskar årligen får chansen att publicera sig.

– Vi gjorde en liknande studie i mindre skala 2008 där vi fick liknande resultat, berättar Per Aspenberg. Den presenterade vi i Acta Ortopaedica, en mindre känd tidskrift. Men den fick inget genomslag.

Läkemedelsindustrin har hittills förnekat att bisfosfonater skulle kunna ha dessa biverkningar. I USA pågår flera skadeståndsprocesser som kan komma att påverkas av de nu redovisade forskningsrönen.

Per Aspenberg nås på 0733-866468