Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

4 maj 2011

Därför väcker estetiska föremål våra känslor till liv

Estetisk upplevelse är en bieffekt av vår förmåga att bearbeta information, och uppstår när ett föremål är lagom svårt att förstå. Östen Axelsson har undersökt den underliggande processen i en avhandling vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

I sin avhandling har Östen Axelsson utarbetat en ny psykologisk modell för hur estetisk upplevelse uppstår, och driver tesen att informationsbelastning är nyckelfaktorn bakom estetisk upplevelse. Avhandlingens slutsatser har stor betydelse för personer verksamma inom estetiska yrken, formgivning och produktutveckling.

– Formgivare och liknade yrkespersoner har vanligen en väl utvecklad kapacitet att bearbeta information inom sitt eget område, säger Östen Axelsson. Detta leder i regel till en strävan mot det komplexa, då det enkla känns allt för banalt och tråkigt. Om formgivaren drivs av sin egen smakuppfattning finns en uppenbar risk att denne med tiden utvecklar ett formspråk som är främmande för de flesta konsumenter, vilket kan väcka avsmak, eller rentav avsky.

Ett exempel är impressionisternas måleri. När detta lanserades i slutet av 1800-talet väckte det stark avsmak. Idag mer än 100 år senare har vi vant oss vid detta formspråk och uppskattar till exempel Claude Monets näckrosmålningar.

Om en person har hög förmåga att bearbeta information minskar informationsbelastningen. Informationsbelastning väcker i sin tur våra känslor till liv. Låg informationsbelastning upplevs som tråkigt, medan moderat informationsbelastning är behaglig. När komplexiteten sedan ökar väcker den ökande graden av belastning vårt intresse, för att därefter leda till ett starkt obehag om belastningen överstiger vår kapacitet att bearbeta informationen.

– Den stora faran uppstår då formgivning blir ett självändamål. Då kan formspråket lätt spåra ur, säger Östen Axelsson. Formgivning måste alltid underordna sig föremålens funktion eller ändamål, till exempel när det gäller bruksföremål, arkitektur eller grafisk formgivning.

Konstnären må vara fri, men formgivaren måste vara lyhörd inför målgruppen, för att lyckas i sitt yrke.

Avhandlingens namn: Aesthetic Appreciation Explicated

Ytterligare information:
Östen Axelsson, tfn 08-530 602 89, e-post osten.axelsson@decorumcommunications.se

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera