Sjukskrivningar en utmaning för läkaren
Svårighet att bedöma arbetsförmåga, att dra gränsen mot icke-medicinska problem och att lösa konflikter med patienter kring sjukskrivning är några av de utmaningar som läkare möter när de ska ta ställning till sjukskrivning av patienter. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
– De uppgifter som läkarna har i sjukskrivningsprocessen utmanar läkarens professionalitet på olika sätt och vissa problem är vanligare och svårare än andra. Problem uppstår i själva konsultationen och i situationer där läkaren har svårt att följa sin känsla för vad som är rätt, ofta beroende på motstridiga krav och lojaliteter, säger Monika Engblom, allmänläkare och doktorand vid Sektionen för försäkringsmedicin.
Det övergripande syftet med Monika Engbloms avhandlingsarbete var att öka förståelsen för vilka sjukskrivningsärenden läkare inom primärvård och företagshälsovård upplever som problematiska, samt att få mer kunskap om frekvens och svårighetsgrad av sådana problem. Av avhandlingens fyra studier baseras två på läkares skriftliga beskrivningar av problematiska sjukskrivningsfall, en på diskussioner kring dessa fall och en på enkätdata. Samtliga patientfall var avidentifierade.
Två tredjedelar av fallbeskrivningarna rörde personer som varit sjukskrivna i mer än ett år, och vanligast bland dessa var kvinnor som arbetade som undersköterskor eller vårdbiträden och som var sjukskrivna på grund av psykiska besvär. Läkarens vanligaste åtgärd, utöver att sjukskriva, var att remittera till samtalsterapi och/eller sjukgymnast samt att förskriva antidepressiva läkemedel.
Läkarens personliga och känslomässiga engagemang samt relationen till patienten framträdde i olika grad i fallbeskrivningarna. Exempel på patientfall som upplevdes som problematiska var när patientens besvär uppfattades som icke medicinska, när det fanns en diskrepans mellan hur patienten beskrev sina problem och vad läkaren uppfattade i konsultationen eller när läkaren uppfattade att det huvudsakliga problemet var skadliga effekter av själva sjukskrivningen.
I en enkät till alla allmänläkare i Sverige framkom att många upplevde det som mycket problematiskt att bedöma patientens arbetsförmåga. Andra typer av problem var att hantera situationer där läkaren och patienten hade olika åsikter om behovet av sjukskrivning och att hantera de två rollerna som patientens behandlande läkare och medicinskt sakkunnig inför Försäkringskassan. Det förekom att läkarna sjukskrev längre än nödvändigt, oftast på grund av olika väntetider. Yngre och manliga allmänläkare svarade oftare att skälet till sådan sjukskrivning var att undvika konflikter med patienterna.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Doktorsavhandling: “Sickness certification when experienced as problematic by physicians”, Monika Engblom, Sektionen för försäkringsmedicin vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Disputation sker den 6 maj 2011 i Hörsal farmakologi, Nanna Svartz väg 2 i Solna. Handledare har varit professor Carl Edvard Rudebeck och professor Kristina Alexanderson.
Bild: Monika Engblom, foto av Petter Engblom
Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:
Monika Engblom, specialist i allmänmedicin
Mobil: 073–6333701
E-post: monika.engblom@ki.se
