Inga stora könsskillnader vid hjärtinfarkt
Det finns inga stora skillnader mellan män och kvinnors symtom vid hjärtinfarkt och inte heller när det gäller fördröjningen med att söka vård eller risken att avlida, konstaterar Rose-Marie Isaksson i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 15 april.
– Frågan om kvinnor och hjärtinfarkt har väckt mycket debatt och sjukvården har anklagats för könsdiskriminering. Det var därför betydelsefullt att kunna tillföra viktiga svenska data i frågan, säger Rose-Marie Isaksson som är forskande sjuksköterska och anställd av Norrbottens läns landsting.
I avhandlingen, som hon försvarar i aulan vid Sunderbyns sjukhus, använder hon bland annat data från den norrländska MONICA-studiens hjärtinfarktregister och det visade sig där att mer än 80 procent av både män och kvinnor hade typiska symtom, det vill säga bröstsmärtor, vid sitt insjuknande i hjärtinfarkt. Det fanns inte heller några könsskillnader i fördröjningen att söka vård med undantag för det faktum att kvinnor i den äldsta åldersgruppen (65-74 år) dröjde längre än andra.
I avhandlingen intervjuas äldre män och kvinnor som nyss fått sin första hjärtinfarkt för att nå en ökad förståelse för hur de drabbade tolkar, uppfattar och resonerar kring sina tidiga symtom och beslutet att söka vård. Symtomen visade sig vara en mer komplex upplevelse än vad som vanligen beskrivs i litteraturen. Även här visade sig många likheter mellan könen. Både män och kvinnor beskrev hur symtomen till en början var diffusa, vilket gjorde dem osäkra både över orsaken, som inte motsvarade deras förväntningar om en hjärtinfarkt, och om de skulle söka vård.
Vid hjärtinfarkt är tiden viktig. Den som väntar med att söka vård vid en misstänkt hjärtinfarkt riskerar bestående skador på hjärtat och i värsta fall livet. Varje minuts väntan har betydelse. Ändå visade det sig att många patienter drog sig för att åka till sjukhuset trots svåra symtom. Man ville inte störa sjukvården och många trodde att det inte var så allvarligt. Männen och kvinnorna försökte minska eller behandla symtomen på egen hand och strävade efter att allt skulle vara ”som vanligt”. Kvinnorna kämpade emot i strävan för att upprätthålla det sociala ansvaret gentemot familj och hushåll. Inte förrän symtomen utvecklades till en stark och ihållande bröstsmärta insåg de drabbade allvaret och bestämde sig för att söka vård.
Få studier har fokuserat på eventuella skillnader mellan könen vad gäller långtidsöverlevnad hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt för första gången. Det visade sig att under 23 år har överlevnaden förbättrats hos både män och kvinnor. Det framkom också att yngre och medelålders kvinnor har en något bättre långtidsöverlevnad än män.
Rose-Marie Isaksson, som är uppvuxen och bosatt i Boden, är forskningssjuksköterska vid MONICA Hjärtinfarktregistret i Luleå och doktorand vid Institutionen för omvårdnad samt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Hon kan nås på
mobil 070-515 22 66
e-post rose-marie.isaksson@nll.se
Porträttbild
[Ref 1]Fredagen den 15 april försvarar Rose-Marie Isaksson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Symtom, prehospital fördröjning och långtidsöverlevnad hos män och kvinnor med hjärtinfarkt. En kombinerad register- och kvalitativ studie (Symptoms, prehospital delay and long-term survival in men vs. women with myocardial infarction. A combined register and qualitative study).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Aulan, Sunderby sjukhus, Luleå.
Fakultetsopponent är professor Bengt Fridlund, Högskolan Jönköping.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-41191 [Ref 2]
